Att få fler utrikesfödda i jobb är en knäckfråga för kommunerna. Sex av tio inskrivna på Arbetsförmedlingen är födda utanför Sverige.
Fyra faktorer förklarar
Nu kan SVT Nyheter i en jämförelse mellan kommunerna visa hur väl de utrikesfödda kommer i jobb i relation till hur förutsättningarna ser ut.
En analys av SCB:s statistik visar att det är fyra faktorer som bäst förklarar hur många som invandrat som har jobb.
- Utbildningsnivå
- Hur hög arbetslösheten är bland inrikesfödda i kommunen
- Hur länge de utrikesfödda har varit i Sverige
- Om de utrikesfödda kommit som flyktingar
Faktorerna gör att vi kan få fram ett värde på varje kommun som säger hur väl de utrikesfödda lyckats få jobb trots eller tack vare dessa faktorer.
Norrbottenskommuner lyckas bättre än oddsen
Norrbottenskommunerna Gällivare, Överkalix, Boden, Arjeplog och Luleå finns bland de kommuner som lyckas bättre än förväntat att få utrikesfödda i jobb.
Gällivare är den kommun där allra störst andel av de utrikesfödda har jobb: 76,6 procent. Trots att att utbildningsnivån bland de utrikesfödda är förhållandevis låg.
I andra änden av landet hittar vi några kommuner där förhållandet är det motsatta. I skånska Vellinge och i östgötska Boxholm, ser läget utifrån de fyra faktorerna ut att vara gynnsamt – men ändå hamnar man långt bort från det resultat man borde få.
– Det känns lite konstigt, för vi tycker att vi jobbar väldigt bra även med utrikes födda, säger kommunalrådet i Boxholm, Britt-Marie Johansson (S) till SVT Nyheter Öst.
Så gjorde vi undersökningen
Vi har utgått från all den statistik som finns att tillgå på SCB:s temasida om integration för att se om det finns något som skulle kunna förklara varför andelen utrikesfödda som har jobb skiljer sig så mycket åt mellan kommunerna.
Flera variabler verkar ha ett samband till sysselsättningsgraden bland utrikesfödda men ingen kan ensamt förklara varför andelen förvärvsarbetande utrikesfödda är så olika bland kommunerna.
Däremot kunde flera av dem tillsammans uppvisa ett starkare samband än vad de gör var och en för sig.
För att ingå i vår statistiska modell måste de tillföra modellen något (det vill säga öka förklaringsgraden varför kommunerna skiljer sig åt).
De variabler som tillsammans bäst visar på ett samband med utrikesföddas sysselsättningsgrad är ”andelen förvärvsarbetande inrikesfödda”, ”andelen utrikesfödda med minst en gymnasieutbildning”, ”andelen utrikesfödda som bott i Sverige i mindre än fyra år” och ”andelen utrikesfödda som kommit hit som skyddsbehövande och deras anhöriga”.