SVT Nyheters granskning visar att nätbankerna, precis som de storbanker de kritiserar, tjänar mer pengar ju högre avgifter kunderna betalar – avgifter som dessutom kan vara svåra att se och förstå för bankkunden.
– Jag tror i princip inte det finns någon kund som vet om de gigantiska provisioner som nätbankerna får av andra fondbolag för att förmedla deras fonder, säger Joacim Olsson, vd på intresseorganisationen Aktiespararna.
Tjänar pengar på kickbacks
Så här ser det ut: Nätbankerna får en så kallad kickback när de säljer andras fonder. Det innebär att nätbanken vanligtvis får hälften av avgiften tillbaka av storbanken och fondbolagen. Ett system där nätbanken alltså tjänar mer ju högre avgiften är på fonden de säljer åt andra.
Enligt Joacim Olsson vill gärna nätbankerna framstå som ”spararnas bästa vän”.
– De sätter väldigt låga synliga avgifter till kunden, medan de istället har dolda provisioner från till exempel storbankerna och andra fondbolag, säger han.
Förra året tjänade Avanza cirka 300 miljoner kronor på sådana fondprovisioner.
Avanza: ”Marknadsför inte fonder på det sättet”
Både Nordnet och Avanza mer än tredubblade sina vinster efter skatt år 2020 jämfört med året före. I dag är nätbankerna betydligt mer lönsamma än storbankerna. För varje hundralapp Avanza tjänar är vinsten runt sextio kronor.
Enligt Rikard Josefson lyfter Avanza inte fram fonder med högre avgifter.
– Vi marknadsför aldrig fonder på det sättet. Att du ska köpa en dyr. Vi marknadsför ganska mycket vår egen fond, Avanza Zero, som har noll i avgift, säger Avanzas vd Rikard Josefson.
Nordnet: ”En helt transparent avgift”
Nordnets vd Lars-Åke Norling skriver till SVT Nyheter att den del av avgiften som tillfaller Nordnet är helt transparent, och visas för kunden i samband med en investering.
– Den här modellen används av majoriteten av de svenska fonddistributörerna, såväl banker som andra plattformar. Det är vår uppfattning att den här modellen är enkel för våra kunder. Spararna behöver endast förhålla sig till en avgift, förvaltningsavgiften, skriver Lars-Åke Norling till SVT Nyheter.
Det här är kickbacks
Kallas bland annat fondprovision, returprovision, tredjepartsersättning och på engelska inducements.
Ett omdiskuterat avgiftssystem som funnits i stora delar av Europa och som är mycket lönsamt för fondindustrin.
Innebär att när en fondförmedlare säljer en annan banks eller fondbolags aktiefond så får fondförmedlaren tillbaka, i normalfallet, cirka halva avgiften.
Om kunden hos en nätbank köper till exempel en storbanksfond med avgiften 1,8 procent – ger storbanken tillbaka halva avgiften till nätbanken. Avgiften är ingen engångsersättning utan fortsätter rulla år efter år. Detta istället för att nätbanken tar betalt direkt av kunden. Kunden kan tro att de betalar allt till storbanken.
Kickbacks är förbjudna i bland annat Schweiz, Storbritannien och Nederländerna. I Norge har norska Finanstilsynet under 2020 tvingat branschen att nästan sluta med kickbacks helt.
Kritiken handlar om att systemet gör det otydligt för kunden vems intressen fondförmedlaren egentligen företräder.