Allt det värde som företag i Sverige skapar kan delas upp i tre delar. En löneandel – som består av löner och social avgifter – en vinstandel – som består av ägarnas avkastning – och en avskrivningsdel.
De senaste åren har vinstandelen inom näringslivet ökat år för år medan löneandelen har minskat.
”Kanske varit alltför återhållsamma”
Mellan år 2018 och 2022 har löneandelen minskat från 64,5 procent till 60,0 procent, samtidigt som vinstandelen har ökat från 16,2 till 20,5 procent.
– Lönerna har inte riktigt hängt med i vinstutvecklingen. Löneandelen är nu tillbaka på samma låga nivå som vi hade på 1990-talet, säger Fredrik NG Andersson docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, och fortsätter:
– Då kan man ställa sig frågan om vi kanske har varit alltför återhållsamma med löner och om vi inte måste kalibrera vinstutveckling och löneutveckling lite bättre de kommande åren.
Han varnar också för att det kan uppstå konflikter på arbetsmarknaden om lönerna inte hänger med i vinstutvecklingen.
– Om arbetstagare ska hålla igen för inflation samtidigt som företagen gör jättestora vinster så kommer det bli en frustration hos arbetstagarna och finns risk för konflikter och strejker.
Höga krav – men reallönesänkning
Trots att fackförbunden tycker att de tar i rejält i årets avtalsrörelse, Handelsanställdas förbund krävde till exempel nyligen den högsta löneökningen på flera decennier, så innebär deras utgångskrav inför löneförhandlingarna reallönesäkningar.
Den skyhöga inflationen gör alltså att medlemmarna trots en högre lön troligtvis kommer få minskad köpkraft.
– Vi vill ta ansvar för att inte spä på inflationskarusellen, men det är också det högsta kravet som vi har ställt på flera decennier, säger Linda Palmetzhofer, förbundsordförande för Handels.