En rejäl avkylning betraktas av många ekonomer som nödvändig eftersom inflationen gång på gång blivit ännu högre än befarat. Riksbankens mål är att prisökningstakten långsiktigt ska ligga på 2 procent – i augusti var den 9 procent.
– Jag tycker att Riksbanken borde ha agerat mellan mötena i sommar. Vi har haft en rekordsvag krona och ett inflationstryck som hamnat på uppsidan som Riksbanken har missat, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.
Han har dock förståelse för att Riksbanken, i likhet med centralbanker världen över, hamnat snett i sina inflationsbedömningar. Nu är man alltså tvingad att höja räntan rejält för att bromsa prisökningarna – och detta på tröskeln till en djup lågkonjunktur som egentligen skulle behöva stimulanser i motsatt riktning.
Tuff vinter väntar
Många hushåll, särskilt de med stora bolån, riskerar att få det tufft när inkomsterna äts upp av stigande priser – inte minst på mat, energi och drivmedel – samtidigt som lånen också blir dyrare. Sett i backspegeln hade många gjort klokt i att dra ned på sommarens semesterbudget, menar Seyran Naib:
– Det kanske hade varit bättre att spara de pengarna. Det blir en tung vinter för många och frågan är om hushållen verkligen har förstått hur tufft det kan bli.
Tisdagens räntehöjning blir av allt att döma inte heller den sista. Ekonomerna räknar med att den följs av flera och att styrräntan nästa sommar kommer att ligga på 3,5 procent.
Bolåneräntorna brukar – grovt räknat - ligga drygt 2 procentenheter högre. Det innebär att ett lån på en miljon då kommer kosta drygt 4 600 kronor i månaden före ränteavdrag.
Fakta: Höjd styrränta ska dämpa inflationen
Riksbankens styrränta är avgörande för ränteläget i hela ekonomin, genom att den sätter priset för banker när de fyller på kassan med pengar från Riksbanken.
En höjning av styrräntan syftar till att sänka inflationen genom att det höjer ränteläget för företag och hushåll och därmed minskar efterfrågan på krediter och lån i ekonomin. En sänkning stimulerar inflation, då den gör lån billigare.
Räntor på hushållens bolån ligger i snitt drygt 2 procentenheter högre än Riksbankens styrränta. Ränteskillnaden täcker den risk bankerna tar med utlåningen, bankernas vinstmarginaler och de kostnader som följer på att banklånen ofta har längre löptider än bankens egna finansiering.
Riksbanken gick in i pandemin 2020 med en styrränta på noll efter att precis ha avslutat en period på nästan fem år med minusränta. När inflationen tog fart i våras höjdes styrräntan med 25 punkter (0,25 procentenheter) följt av en så kallad dubbelhöjning på 50 punkter början av juli, upp till dagens 0,75 procent.
Nu räknar bedömare med fortsatta ovanligt snabba höjningar upp till 2,50 procent i styrränta i februari. Men i prissättningen på marknaden räknar placerarna med att det räntehöjningarna fortsätter upp till en topp på 3,50 procent till sommaren 2023.
(TT)