”Sådana breda stöd ökar finanspolitiska utgifter och kan ge bränsle till inflation och störa drivkrafter för att spara energi”, skriver den ekonomiska samarbetsorganisationen i en rapport om svensk ekonomi.
– Inflationen är för hög och måste komma ned, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en gemensam pressträff med OECD-chefen Mathias Cormann.
Hon anser därför att hon delar OECD:s bild av att regeringen måste vara försiktig med finanspolitiska åtgärder, för att inte förvärra inflationsproblemet.
Många utmaningar i trängt läge
I rapporten konstaterar OECD att Sverige hamnat i en djup ekonomisk svacka till följd av den energikris och inflationschock som sköljt över Europa – i skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Landets bruttonationalprodukt (BNP) antas efter tillväxten på 2,9 procent i fjol krympa i år. Och återhämtningen 2024 blir svag, 1,4 procent.
Inflationen – som tekniskt ligger bakom det mesta av nedgången, via minskad köpkraft och högre räntor – toppade dock i december. Den väntas nu backa till 7,9 procent i snitt för att fortsätta ned till 2,4 procent 2024, enligt OECD:s ekonomer.
”Alltid hjälpsamt”
Utmaningarna för Sverige är många i det trängda läget, enligt OECD, som presenterar en lång lista på rekommendationer.
Hög arbetslöshet bland utlandsfödda jämfört med personer födda i Sverige är ett problem som lyfts fram.
Ett stort behov av ökad elproduktion, stora investeringar i elnätet, bättre förutsättningar för energilagring och mer planerbar elproduktion i landet, är andra utmaningar som OECD ser.
– Det är alltid hjälpsamt och bra att få input från expertis utifrån, säger Svantesson.
Fakta: OECD:s önskelista till svenska regeringen
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD radar upp rekommendationer till Sverige i sin rapport:
- Var redo att strama åt penningpolitiken om det krävs för att få ned inflationen och för att säkra att inte inflationsförväntningarna stiger.
- Fasa ut stödåtgärderna kopplade till energikrisen.
- Sluta ta extraordinära budgetbeslut vid sidan av statsbudgeten.
- Minska klyftorna i beskattningnivån av arbetsinkomster och skatten på kapitalinkomster.
- Se över stödet till utlandsfödda kvinnor utanför arbetskraften, för att motivera högre sysselsättning i gruppen.
- När det lugnat sig på bostadsmarknaden: Överväg en fastighetsskatt och fasa ut ränteavdraget.
- Öka vikten av arbetstid för framtida pensioner.
- Avreglera hyresmarknaden och se över tillståndsprocessen för byggen.
- Stärk klimatpolitiken så att 2030-målen uppfylls för den industri som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter, men öppna för undantag för transportsektorn.
- Bygg upp ett landsomfattande nätverk för laddning av elfordon.
- Öka kontrollen av utsläpp inom jordbruket med hjälp av prismekanismer som gynnar klimatvänliga metoder.
- Strömlinjeforma processen när det gäller miljötillstånd.
- Överväg att begränsa kommunala veton mot vindkraft men se till att berörda kommuner kan ta ut skatt på produktionsvinsten.
- Reformera Arbetsförmedlingen och kräv ett helhetsansvar när det gäller kompetensförsörjning.
- Investera i kommunal infrastruktur, tjänster och bostäder på de hetaste orterna i den gröna omställningen.
Källa: OECD Economic Surveys: Sweden 2023
