Utan ett företagsstöd och ett mindre elstöd till hushållen hade det funnits utrymme för ett stöd i budgeten riktat åt grupper som haft det tuffast med höga elpriser, anser Finanspolitiska rådet.

Rådet anser att finanspolitiken i budgetpropositionen för 2023, som lades fram i höstas, och vårpropositionen som kom i april, lever upp till det ramverk som finns för finanspolitiken.

Men regeringen skulle ha kunnat använt mer pengar till förslag med tanke på lågkonjunkturen, utan att riskera högre inflation, enligt rådet.

Det mesta av kritiken handlar dock om elstöden på runt 64 miljarder kronor totalt.

– Elstöden tycker vi är för omfattande, det gäller särskilt till företag, säger Lars Heikensten, ordförande för Finanspolitiska rådet, på en pressträff.

Risker med fler elstöd

Experterna ifrågasätter om det finns ett behov av ett återkommande elstöd och menar att det kan skapa förväntningar hos hushållen:

– Det finns en risk att ett tredje elstöd kan göra att man nästa vinter inte sparar så som man gjorde den här vintern, för det finns förväntningar på återkommande prisstöd baserat på den förbrukning som sker då, säger Finanspolitiska rådets vice ordförande Lisa Laun.

Det handlar om den långsiktiga effekten, menar Lars Heikensten.

– Hur uppmuntrar vi folk att sätta in värmeluftspumpar i sina sommarstugor och skaffa sig solceller? Ska den processen ske är det viktigt att man har en konsekvens i hela prisutvecklingen över tiden.

Kritisk till sekretessbeläggning

Att uppgifterna om elprisstödet till hushåll ska hållas hemligt i 20 år är problematiskt enligt Lisa Laun.

– Det är viktigt att informationen om elstöd och deras mottagare ska vara öppen för granskning.

Regeringens motivering till sekretesslagen var att skydda individens uppgifter och fick mothugg av samtliga oppositionspartier som röstade nej till lagförslaget.