Pensionärer i Sverige är i allmänhet inte ekonomiskt utsatta, konstaterar Finanspolitiska rådet.
I en ny rapport slår man fast att pensionärernas disponibla inkomster i genomsnitt har ökat i linje med eller snabbare än inkomsterna för icke-pensionärer. Med disponibel inkomst menas de pengar man har kvar varje månad efter att skatter och avgifter betalats.
Pensionärernas köpkraft har under de senaste 30 åren stigit snabbare än för icke-pensionärer, skriver rådet.
Grundskydden för personer med låg pension, exempelvis bostadstillägg, är generösare än motsvarande skydd för den yrkesaktiva befolkningen. Andelen materiellt fattiga pensionärer i Sverige är dessutom lägst i hela EU.
”Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp”, skriver rapportförfattarna.
Finns undantag
Trots att pensionärer har relativt goda ekonomiska förutsättningar finns grupper som utgör ett undantag.
Det beror främst på den så kallade livsinkomstprincipen, att pensionen är kopplad till hur mycket man tjänat ihop under sitt arbetsliv och hur många pensionsår det intjänade beloppet ska fördelas på. De som har arbetat mindre eller gått i pension tidigt får därför lägre pension.
De allra äldsta – främst ensamstående kvinnor över 80 år – lyfts som en särskilt utsatt grupp. Så också de tio procent av den arbetande befolkningen som inte får tjänstepension.
Sysselsättningsfråga
Pensionsfrågan är till stor del en sysselsättningsfråga, konstaterar rådet. De pekar särskilt ut lågutbildade och utrikesfödda som grupper som kan drabbas i framtiden. Alla åtgärder som stärker motiven att arbeta och att arbeta längre tid är därför bra om man vill höja pensionerna, resonerar man.
De konstaterar också att pensionärerna, trots det relativa välståndet, fått lägre kompensation än väntat: ”Uttagsåldern har inte ökat i relation till medellivslängden. Därför har de intjänade pensionsrätterna fått räcka till allt fler år i pension”, skriver man.
I slutsatserna riktas också en känga till riksdagspartierna: ”Det finns skäl att vara kritisk till den politiska hanteringen av pensionsfrågan på senare tid.” skriver man.
Rådet menar att pensionssystemet inte lämpar sig för kortsiktighet och osäkerhet, utan kräver beslut tagna av breda politiska majoriteter.