Sol och vind är grönt, men inte i gång dygnet runt. Vattenkraft är stabil, men kan inte byggas överallt. Kärnkraft är planerbart, men ger extremt radioaktivt avfall och alla vill inte ha det som granne.
Fusionskraft har inte de problemen. Det är energiproduktionens ”heliga Graal” som man letat efter i över ett halvt sekel.
– Bränslet hittar du i vatten och litium. Restprodukten är bara helium, ingen växthusgas. Stabil baskraft, möjlig att erbjuda var som helst, förklarar Peter Roos, vd på svenska fusionsbolaget Novatron.
Utvecklar ny teknik
Tillsammans med KTH utvecklar man en ny teknik för att lyckas med det kritiska momentet i fusion: stabilisera plasman, en slags superhet gas, inne i reaktorn. Vid årsskiftet kör man sina första skarpa tester av den första prototypen.
Nyligen inledde bolaget ett samarbete med den brittiska atomenergimyndigheten UKAEA som satsat på fusionsforskning sedan 80-talet.
– Regeringen har ökat investeringarna betydligt de senaste åren. Dels för att få fram fossilfri basel, men också för de ekonomiska möjligheterna den här industrin kan föra med sig, säger Tim Bestwick, utvecklingschef UKAEA, som däremot inte vågar gissa när fusion kan bli verklighet.
Det stående skämtet har varit att ”fusion är framtidens energi, och kommer vara det även i framtiden”. Men nu satsar inte bara fler stater, nu senast Tyskland. Även privat riskkapital har börjat flöda till det 40-tal hoppfulla startups som finns i branschen.
När är framtiden här?
Novatron tror på kommersiell tillämpning till 2040. Amerikanska Helion, som OpenAI-vd:n Sam Altman investerat 375 miljoner dollar i, talar mer tidsoptimistiskt om 2030.
Kopplingen till AI är dubbel. AI slukar mycket energi och bidrar därför till det ökade elbehovet framöver. Men AI kan också vara ett verktyg för att snabba på fusionsutvecklingen.
I videon får du veta mer om hur fusion fungerar och de AI-framsteg som sker inom området.
