Enligt Nationella operativa avdelningen, Noa, utgör Swish ”ett direkt led i penningtvätt då tjänsten möjliggör att brottsvinster med hög omsättningshastighet kan skiktas i flera led”. Även spårningen försvåras när pengarna förs över mellan olika banker.

– Bankerna ska rapportera avvikelser i det mönster som de förväntar sig av sina kunder. Har de inte hela bilden kan de inte heller se vilka avvikelser som faktiskt sker. Som det ser ut i dag riskerar vi att missa information. Det är detta som ligger till grund för vår begäran till justitiedepartementet om en översyn av penningtvättsregelverket, säger Nicklas Lundh, chef för Finanspolissektionen vid Nationella operativa avdelningen.

Ni skriver att upplägget innebär ”riskabla luckor” i penningtvättslagen. Ni går så långt som att säga att det kan vara omöjligt för bankerna att fullt ut riskbedöma och bevaka transaktioner, är det så?

– Ja, vi menar att om man ska kunna lösa sitt åtagande till fullo så behöver man se hela kedjan och så är inte riktigt fallet just nu. Informationen finns men den kommer styckvis vilket gör att det blir svårt att bedöma om det blir en avvikelse eller inte.

Tillstånd leder till fler uppklarade brott

Om Swish hade haft ett tillstånd hos Finansinspektionen hade det enligt Nicklas Lundh kunnat leda till att fler brott kan klaras upp.

– Det skulle innebära att vi får en bättre heltäckande bild av den eventuella brottslighet och de misstankar som rapporteras. För vårt vidkommande skulle det här vara en viktig del i att få fullödigare rapporter och i förlängningen också lösa fler brott.

Hur kritisk är du mot upplägget som Swish har i nuläget, att man i princip kan utnyttja ett kryphål för att slippa ha ett eget tillstånd?

– Vi skulle inte skriva hemställan om det inte var för att vi hade synpunkter och för att vi ser kryphål här. Tillsammans får vi täppa till dem så gott det går.

SVT har sökt Getswish AB:s vd Anna-Lena Wretman. Ingen på Swish vill dock kommentera Polismyndighetens kritik.