I tidigare veckostatistikgenomgångar har antalet lediga jobb fortsatt ligga högt, som ett kvarvarande minne av en avmattande ekonomi som ännu tuffade på. Nu märks det rejält att efterfrågan på arbetskraft, alltså de lediga jobben nästan helt försvunnit i de allra värst drabbade branscherna som restaurang, hotell och handeln. 

Varslen har dämpats något men där handlar inte om att blåsa faran över utan att regeringens korttidspermitteringar sannolikt just nu ersätter varsel hos en del företag. 

Men det är fortfarande över 60 000 personer som sedan i början av april varslats och fått beskedet att deras jobb är hotat. 

En del jobb kommer inte igen

Arbetsförmedlingen flaggar också för att en del jobb inte kommer att komma igen. Det handlar om att en hel del företag som redan innan krisen var väldigt sårbara antagligen inte kommer komma upp på banan igen. Det gäller särskilt inom kläd- och sporthandeln. Flera av de kedjor som nu ansökt om konkurs eller rekonstruktion har haft det tungt länge och brottats med små marginaler på försäljning och vikande försäljning. Det beror inte på corona-krisen utan på att vi förändrar vårt sätt att handla. Vi handlar mer på nätet och mindre i fysiska butiker. Särskilt utmanad av den utvecklingen har kläder utan tydlig märkesidentitet varit samt sportartiklar. Den omställningen var redan på gång men har nu accelererats av corona-krisen.

Hur djup krisen kan bli vet ingen – men fortsätter arbetslösheten att öka i samma takt som nu räknar Arbetsförmedlingen med en arbetslöshet på 10 procent i sommar. Regeringen har redan flaggat för en arbetslöshet på cirka 13,5 procent på helåret. Det är dystra siffror.

Ny rapport: 59 miljoner jobb hotas i Europa

En utblick i Europa gör inte saken ljusare. Nedstängningen av samhället i spåren av Corona hotar 59 miljoner jobb i Europa, spår Managementkonsultbolaget McKinsey i en ny rapport, som Financial Times publicerat. I rapporten spår analytikerna att mer än en fjärdedel av de som jobbar i den privata sektorn påverkas genom permitteringar, lönesänkningar, mindre arbetstid eller uppsägning.  

Internationella valutafonden IMF spår en minskning av aktiviteten i den europeiska ekonomin med 7,5 procent i år och att arbetslösheten ökar till 10,4 procent. Men olika ekonomier väntas påverkas olika. Vid finanskrisen gick återhämtningen i Tyskland och Norden mycket snabbare än i resten av euro-området. Det återstår att se hur det blir denna gång.