Regeringens utredning ”Ordning och reda i välfärden”, som föreslår att vinsterna för företag i välfärdssektorn ska begränsas, väcker hett engagemang. I en strid ström kommer remissvaren in till Finansdepartementet, och nu är det dags för en verklig tungviktare att säga sitt om förslaget – Riksrevisionen.

Stora brister

SVT Nyheter har läst remissyttrandet, och det innehåller mycket skarp kritik mot Ilmar Reepalus utredning. Myndigheten tar inte ställning i själva huvudfrågan: Om det behövs en vinstbegränsning eller inte. Den är politisk.

Däremot hävdar man att utredningen har stora brister när det gäller att bedöma vilka konsekvenser en eventuell vinstbegränsning kan ge, både för branschen i sig och för kunderna. Det vill säga exempelvis skolelever, patienter och åldringar.

Gränsdragningsproblem

Utredningen har föreslagit att vinsterna inte får vara högre än 7 procent på operativa kapitalet plus statslåneräntan. Riksrevisionen påpekar att detta är en helt ny företeelse i Sverige som riskerar att leda till ”gränsdragningsproblem och rättsosäkerhet i redovisnings- och revisionshänseende.”

Ännu tydligare säger man ifrån att utredningen inte gått till botten med riskerna för att vinstbegränsningar kan få företag att bestämmer sig för att lämna marknaden eller helt sonika lägga ned. Riksrevisionen anser inte heller att utredarna tagit reda på om de kommunala och statliga bolag, som i sådana fall måste ta över verksamheten, har kapacitet nog att klara av det.

Hotande nedläggningar

Sedan utredningsförslaget presenterades i november har arga branschföreträdare hävdat att upp till 4.500 välfärdsföretag kommer att lägga ned om de inte längre får tjäna lika mycket pengar på grund av vinstbegränsingen. Det handlar om allt från små hemtjänstbolag till skolor, vårdcentraler och äldreboenden som kommer att bomma igen om vinstbegränsningen blir verklighet, säger man.

I sitt remissyttrande konstaterar Riksrevisionen också att:

”det är prematurt att  – som utredningen gör – avfärda möjligheten att ställa tydligare och utförligare kvalitetskrav på företag som ett alternativ till vinstbegränsning samt att utredningen inte tillräckligt analyserat de offentligfinansiella effekterna av förslaget”.

Ett konstaterande att utredningen helt enkelt inte har tagit ordentligt reda på om det föreslagna vinsttaket verkligen behövs.

Dåligt beslutsunderlag

Riksrevisionen sammantagna bedömning blir att utredningen inte utgör ett fullgott beslutsunderlag för att införa en vinstbegränsning för företag som bedriver välfärdsverksamhet.

Om regeringen och politikerna i riksdagen lyssnar, återstår att se.

Kritik från flera myndigheter

Kritik mot utredningens förslag kommer också från flera andra myndigheter och organisationer:

Konkurrensverket tycker att utredningen inte lyckas visa att man behöver reglera vinster i välfärden. ”Konkurrensverket anser att utredningen inte visat att det finns ”övervinster” eller selektionsproblem på de välfärdsmarknader där uppdrag tilldelas efter konkurrensutsättning. Konkurrensverket anser därför att utredningen inte visat att det finns anledning att reglera vinsterna på välfärdsområdet” skriver man i sitt remissvar.

”Utrymme för tolkningar”

Kammarrätten i Stockholm skriver att förslaget ger stort utrymme för olika tolkningar, och att det leder till oförutsägbarhet och osäkerhet för branschen. Man skriver också att det behövs ytterligare analys för att se om förslagen strider mot EU-rätten.

Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, tycker att det är oklart om utbildning verkligen kan hanteras som utredningen föreslår, eller om det strider mot EU:s regler om ekonomiska verksamheter.

Advokatsamfundet menar att det finns en risk att förslagen strider mot regeringsformens avsnitt om näringsfrihet, mot Europakonventionen och mot de fria rörligheterna i EU-rätten.

Forum: Stödjer tanken

De idéburna organisationerna har ofta lyfts fram som ett positivt exempel i debatten om vinster. Samarbetsorganisationen Forum skriver att man stödjer tanken på att välfärden präglas av socialt ansvarstagande, kvalitet och mångfald. Men man skriver också att förslaget gör det omöjligt att bedriva privat välfärd, vare sig det är vinstutdelande eller icke vinstutdelande, och att de idéburna organisationerna ”på kort sikt inte kan överta ansvaret för den drift som idag utförs av privat vinstutdelande företag”.