Med guld och kontanter har Kreml under flera år byggt upp något som liknats vid ”Fästning Ryssland” – en låg skuldsättning som ska skydda den ryska staten. Men sanktionerna från Väst innebär att den ryska centralbankens utländska tillgångar till viss del frusits och därför inte kan användas för att betala räntan på lån landet trots allt har.

Fast enligt Torbjörn Becker, chef på Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, talar det mesta för att Ryssland faktiskt kan betala – men att landets ledning inte vill:

– Givet sanktionerna är man inte så intresserad av att betala ränta till sina utländska fordringsägare. Man kan se det som ett slags motsanktion eller som ett sätt för Ryssland att spara på sin utländska valuta för att i stället kunna köpa varor man tycker sig behöva bättre.

Förhandlingar väntar

Ryska regeringen säger att man kommer att betala – men i ryska rubel eller kinesiska yuan. Problemet är bara att det enligt låneavtalen är dollar eller euro som gäller. Används ”fel” valuta är det enligt kreditratingbolaget Fitch inget annat än inställda betalningar som leder till statsbankrutt – på engelska default:

– Det är inte som när ett företag går i konkurs, då alla tillgångar säljs och det som blir kvar delas ut till dem man är skyldig pengar. För stater blir det i stället förhandlingar med kreditgivarna, och lyckas man inte komma överens blir det svårare att låna pengar i framtiden, säger Torbjörn Becker.

Många på marknaden tycks redan räkna med statsbankrutt. Värdet på ryska obligationer har tappat 80-90 procent av sitt värde och priset för att att försäkra sig mot inställda ryska betalningar har samtidigt skenat i höjden. Uteblir dagens betalning har Ryssland 30 dagar på sig att förhandla med långivarna om uppskov eller lägre ränta. Ett slags statlig skuldsanering alltså.

Men problemet är att dagens räntebetalning vare sig är den enda eller den sista. Ytterligare drygt 6,1 miljarder kronor förfaller till betalning redan senare i mars. Totalt uppgår den ryska statens och stora ryska bolags utlandsskuld till omkring 150 miljarder dollar (drygt 1 400 miljarder kronor). Om betalningsproblemen upprepas  lär det bli mycket svårt för Ryssland att få nya lån under en lång tid framåt. Även från de länder som inte tänkt straffa landet på grund av dess invasion av Ukraina.

Konsekvenser i Ryssland

Konsekvenserna  kommer att bli kännbara för befolkningen, som redan drabbas hårt av försämrad köpkraft på grund av rubel-raset. De riskerar att få det än mer knapert när räntorna stiger på grund av statens lånesvårigheter samtidigt som länder och företag över hela världen slutar göra affärer med Ryssland.

De som lånat ut pengar till Ryssland är främst liv- och pensionsförsäkringsbolag samt internationella hedgefonder som nu riskerar stora kreditförluster. Men någon risk för att en rysk statsbankrutt allvarligt skulle skaka världens finansmarknader ser inte Torbjörn Becker. Trots storleken och sina rikliga naturtillgångar utgör Ryssland bara en bråkdel av den globala ekonomin.

– Beloppen är inte tillräckligt stora för att de ska sätta igång en dominoeffekt som sprider sig till global finanskris. Men vissa av de här investeringsfonderna kommer nog att få en rejäl smäll.