Ungefär två av tre svenskar äger sin bostad, och för de allra flesta har det varit en mycket god affär. Ju längre man ägt desto bättre, eftersom priserna fortsatt upp. År efter år.

I somras låg medelpriset på en svensk villa precis över tre miljoner kronor visar siffrorna från Svensk mäklarstatistik. Det innebär en värdeökning på 86 procent på tio år, eller 387 kronor om dagen. Priserna på bostadsrätter har haft en liknande utveckling.

I några Stockholmskommuner har ”dagsarvodet” varit ända upp emot 2 000 kronor medan det är villaägarna i Skellefteå som haft den största procentuella förmögenhetsökningen följda av dem i Mjölby och Finspång (se faktarutor).

”Dubbelt så bra investering”

Bäst affär har den som som köpte bostad strax efter 1990-talskrisen gjort, eftersom det var då prisökningen började ta fart på allvar. Nationalekonomen Daniel Waldenström på Institutet för näringslivsforskning menar att de senaste 25 åren saknar motstycke i historien.

– Bostäder har ökat lika mycket i värde som börsen till hälften så stor risk. Nu har fortsatt värdeökning blivit något många tar för givet när de lånar till en bostad.

Förklaringarna bakom de senaste årtiondenas skenande bostadspriser är flera: Svenskarna har blivit fler och många som flyttat till större städer för att jobba har ”tvingats” köpa sitt boende eftersom det inte funnits några lediga hyresbostäder. Slopad fastighetsskatt och ränteavdrag har eldat på utvecklingen liksom de historiskt låga räntorna.

Även om värdeökningen vidgat klyftorna till hushåll som inte äger sitt boende är det enligt Daniel Waldenström betydligt fler än ”traditionellt rika” som åkt med på tåget. Det handlar om miljontals svenskar.

Felaktiga signaler

Samtidigt ser han problem med att det nästan varit lika lönsamt att bo som att jobba:

– Att människor blir förmögna på tur och fastighetsklipp i stället för på utbildning, entreprenörsskap och hårt arbete är ingen bra signal i ett samhälle. En annan negativ effekt är att turen går i arv då föräldrar kan ta lån till sina barns bostäder som skapar ytterligare förmögenhet.

”Dagsarvodet” på upp till  2100 kronor är inget som märkts  i bostadsägarens vardagsekonomi, bortsett från möjligheten att låna till låg ränta. Det är först när bostaden säljs som förmögenheten omvandlas till reda pengar.

Och utvecklingen är långt ifrån över, tror Daniel Waldenström.

– Det kommer ske nedgångar i samband med kriser och arbetslöshet, men på lång sikt lär bostadspriserna fortsätta stiga. Så länge välståndet ökar kommer människor lägga allt mer pengar på boende.

Här kan du se hela Ekonomibyrån ”Bo dig rik”