Över tre miljoner svenskar sparar i så kallade ISK-konton. ISK är schablonbeskattat, vilket innebär att du betalar en årlig skatt på det sammanlagda värdet av tillgångarna på kontot, oavsett hur mycket du handlar. Det kan jämföras med aktie- och fondkonton där man betalar 30 procent på vinsten.
Nu rapporterar DI att skattehöjningen på sparande i ISK och kapitalförsäkringar mer än dubbleras nästa år. Detta efter att Riksgälden fastställde statslåneräntan under torsdagen, till 1,94 procent.
Skattenivån på ISK, som ändras vid årsskiftet, baseras på statslåneräntan den 30 november varje år. Skatten beräknas sedan efter en formel där man tar statslåneräntan och lägger till 1 procentenhet. Skatten uppgår sedan till 30 procent av det. Nästa års ISK-skatt landar därför på 0,88, mot årets 0,375 procent, enligt DI.
– Det intressanta är att den höjs samtidigt som Tidöavtalets löfte om att göra första 300 000 kronorna på ISK skattefritt är skjutet på framtiden, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.
Den nya regeringen lovade att sänka skatten på ISK-konto, men när budgeten presenterades fanns löftet inte längre med.
Sparformen ISK infördes 2012 med avsikt att förenkla för privatpersoner när det gäller sparande i aktier och fonder. Med ett investeringssparkonto, ISK, kan man spara i fonder, aktier och värdepapper.
SVT Nyheter söker finansminister Elisabeth Svantesson (M) .
Det här är statslåneräntan
Statslåneräntan sätts utifrån statens genomsnittliga ränta för långsiktiga lån. Den räknas ut som den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år och ett emitterat värde på över 20 miljarder kronor. Statslåneräntan ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan.
Källa: Riksgälden