De höga låneräntorna är ett bekymmer för många. Det gäller också för branchorganisationen Fastighetsägarna.
–Vi hör från våra medlemmar att de irriterar sig för att marginalerna är så höga, säger Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen.
Organisationen har börjat granska en av grundbultarna i utlåningen i Sverige: stibor. Varje morgon bestämmer de fem storbankerna tillsammans vilken ränta de vill ha för att låna ut till varandra.
Och denna ränta, stibor, styr sedan bland annat räntorna för bostadslån och företagslån med rörlig ränta samt många derivatkontrakt. Totalt handlar det om gigantiska 40.000 miljarder kronor.
–Vår bransch med fastighetsföretag och bostadsrättsförerningar är en bransch som har stora lån från bankerna. Därför är det väldigt viktigt att systemet fungerar på ett sätt som är trovärdigt, säger Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen.
Norge ligger före
När bankerna lånar ut pengar till varandra tar de en risk. Och den risken vill de ha betalt för. Ett mått på risken är skillnaden mellan stibor och riksbankens styrränta. I Sverige var gapet 0,59 procentenheter och det är mycket högt i ett internationellt perspektiv.
Sverige ligger visserligen efter Norge men har högre räntegap än Eurozonen, Australien,Storbritannien, Kanada och även USA och Japan. Och det här påverkar förstås räkningen för alla som har lån med rörliga räntor.
–Vi tillhör de länder i västvärlden som har de absolut största skillnaderna mellan centralbankernas styrräntor och stiborräntorna trots att vi har väldigt välkapitaliserade banker, säger Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen.
Och på frågan hur han kan förklara det säger han att han tyvärr inte kan ge någon bra förklaring.
”Egentligen får alla betala för det”
Nordeas ledning anser att de höga marginalerna är ett tecken på att det finns mindre pengar i det svenska systemet jämfört med stora delar av världen där centralbankerna pumpat ut enorma belopp för att hålla i gång ekonomin.
–På vissa marknader – euroområdeet är ett bra exempel – har centralbanken injicerat väldigt stora belopp och därmed har likviditeten ökat och då sjunker också de här skillnaderna, säger Nordeas finanschef Fredrik Rystedt. I Sverige är likviditeten genereltt sämre.
Och det får kunderna betala för?
–Egentligen får alla betala för det, anser Nordeas finanschef Fredrik Rystedt. Därför vi har också våra kostnader kopplat till de här referensräntorna. Så vi har egentligen också högre kostnader liksom kunderna.