Om man tittar brett över Europa finns det två anledningar till att det har blivit svårare att bilda regeringar. Det första är att det blivit en uppsjö av populistiska partier som är profilerade för att vara emot etablissemanget, och det andra är att de etablerade partierna blivit allt mer jämnstora.
– Traditionellt har vissa partier varit så stora att de haft nära 50 procent av rösterna. Men när fler och fler partier hamnar på 20–25 procent så blir det fler som måste enas, säger statsvetaren Torbjörn Bergman vid Umeå universitet.
”Blir en svårnavigerad terräng”
Detta är ett mönster som även Göran von Sydow, statsvetare vid Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier), lyfter fram.
– Det är uppenbart att det har blivit svårare sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen eftersom ingen vill samarbeta med partiet. Det gör att det blir en svårnavigerad terräng att bilda regering.
Enligt von Sydow har politiken blivit mer flerdimensionell med nya konfliktlinjer som ofta handlar om invandring. I och med det ställs de etablerade partierna inför ett så kallat dödläge.
– Antingen bildas svaga regeringar, eller så samarbetar man över blockgränserna. Man kan också regera med stöd från ett annat parti, säger han.
Västeuropa mer likt Östeuropa
I Sverige har det historiskt sett varit en norm att det ska gå fort att bilda regering. Men det är på väg att bli en allt mer utdragen process, enligt forskarna.
– Västeuropa är mer likt Östeuropa nu än för tio år sedan. Det är färre stora partier och det kostar att sitta i regeringen. Konsekvensen blir att regeringen ofta förlorar i nästa val, säger Torbjörn Bergman.
– Och det kan bero på att det är svårare att sitta i regering i dag och hävda att man varit framgångsrik.
En annan väljarstödsaspekt är att det är vanligare att koalitioner som bildas väljer att fortsätta regera tillsammans – trots att det kanske finns tvister mellan partierna som ingår i den, berättar Bergman.
– Man är mer tveksam till att avgå. Partierna är förmodligen rädda för att bli straffade av väljarna.
Så har några andra länder löst regeringsbildningen
- Danmark: Venstre styr i en minoritetsregering med stödpartierna Liberal Alliance, De konservative och Dansk folkeparti.
- Norge: Efter valet i september 2017 bildade Norge ny regering i mitten av januari 2018. En trepartiregering mellan Høyre, Fremskrittspartiet och liberala Venstre.
- Storbritannien: Theresa May från konservativa Tories och Arlene Foster från Nordirländska DUP bildade en minoritetsregering efter valet i juni 2017, knappt en månad efter.
- Tyskland: Flera månader efter valet i september 2017 bildades en koalitionsregering med Angela Merkels kristdemokratiska parti CDU och socialdemokraterna SPD i början av mars 2018.
Fakta: Majoritets- och minoritetsregering
I Sverige har varit enklare att bilda regering – då systemet är uppbyggt så att man kan ha en minoritetsregering – trots att det saknas en majoritet i riksdagen. Vanligen söker då regeringen stöd bland andra partier som inte sitter med i regeringen.
Regeringsbildningen tar ofta längre tid i länder som måste ha en aktiv majoritet bakom sig. Då måste partier komma överens för att få en majoritet som tillsammans kan styra landet. Det är en regering som kan föra en egen politik utan att förhandla med partier utanför den.