88,8 procent av de röstberättigade turkarna röstade i den första omgången av presidentvalet och 87 procent röstade i parlamentsvalet som detta år sammanföll med presidentvalet.
Snittet för deltagande i turkiska parlamentsval sedan 80-talet är över 85 procent. Och i de presidentval som hållits 2018 och 2014 var valdeltagandet 86, respektive 74 procent. Det är obligatoriskt att rösta i Turkiet, men straffavgiften döms inte ut.
Valdeltagandet i världen är nere på drygt 60 procent efter att minskat stadigt sedan sent 80-tal, enligt en sammanställning från den mellanstatliga organisationen IDEA som jämför länders valsystem. I Sverige var valdeltagandet 84,2 procent i valet 2022.
Utmaningar inför andra vallomgången
Aras Lindh tror på högt deltagande även i den andra presidentvalsomgången, men parterna har utmaningar framför sig.
– Nu när Erdogan har ett försprång är frågan om inte luften kan ha gått ur en del av anhängarna till oppositionen. Samtidigt kan anhängarna på regeringssidan känna sig så pass segervissa att det inte röstar.
Lång resa
Ytterligare en utmaning är att medborgarna måste rösta i den provins där de är folkbokförda. Det har betydelse inte minst för de hundratusentals turkar som evakuerat från den jordbävningsdrabbade Hatayprovinsen. Nu måste återvända igen om de vill rösta. I den första omgången av presidentvalet röstade 83 procent av de personer som var skrivna i Hatayprovinsen.
Även i Sverige kan turkiska medborgare tvingas resa långt igen. De drygt 43 000 personer som är röstberättigade i Sverige måste ta sig till landets enda vallokal i Älvsjö i Stockholm. I den första valomgången röstade 32 procent av dessa personer.
