Utgångspunkten var fel. Efter 11 september 2001 ville Bush och försvarsminister Rumsfeld koppla attacken till Saddam Hussein. (Se anmärkning i slutet av texten.)
Medvetet misstag
Bakom det låg en klar strategi. En rad s k ”neokonservativa” rådgivare ville störta diktatorn i Bagdad. Enligt deras nästan fanatiska uppfattning skulle då situationen i hela Mellanöstern bli bättre. En rad demokratier skulle skapas. Israels läge skulle förbättras.
USA:s inflytande över oljan skulle öka: Förre centralbankschefen Greenspan talar i sina memoarer om vilken roll oljan spelade för Irak-kriget.
Fel militär taktik
Krigsförberedelserna gick fel. Försvarsminister Rumsfeld ville satsa mer på avancerad vapenteknik. Däremot skulle man minska på antalet soldater. Det stred mot tidigare strategi, men Rumsfeld körde över sina kritiker i militärledningen.
Det var ett grovt misstag. När Bagdad fallit fanns inte nog med soldater att stoppa plundringar. Det lade grundet till det våld, som sedan aldrig kunde stoppas.
Grunden lades till de religiösa motsättningarna: Fattiga shiiter plundrade hos den välbeställda sunni-eliten.
Feltänk
Ett stort feltänk var att irakierna skulle jubla när USA-trupperna vällde in. Men Iraks moderna historia uppvisar så många negativa USA-insatser, att USA mest sågs som en fiende. De dåligt förberedda USA-soldaternas bryska uppträdande förstärkte intrycket.
Det verkade som Bush och hans rådgivare aldrig fattat Iraks uppbyggnad: Att motsättningarna mellan kurder, sunnis och shiiter skulle kunna slita landet i stycken, om man inte direkt försökte skapa ett stabilt styre.
Motsättningarna kvar
Trots fria val och en nationell regering finns motsättningarna kvar. Striden om oljan mellan de olika grupperna kan riva sönder landet, när USA-trupperna lämnar Irak.
Efter segern visade det sig, att USA inte hade någon plan för tiden efter inmarschen. Man saknade en plan att s a s vinna irakiernas hjärtan.
USA:s provisoriska styre avskedade alla poliser, militärer och ämbetsmän som tillhört Saddams Baath-parti. De som visste hur landet fungerade, drevs alltså i armarna på USA:s fiender.
Exilirakier vilseledde
USA hade delvis vilseletts av exilirakier, delvis med misstänkt förflutet, som målade en falsk bild av stämningarna.
Till allt detta kom att försöken att övertyga FN:s säkerhetsråd om att godkänna kriget gick fel. USA lyckades aldrig bevisa, att Irak hade massförstörelsevapen. Nu efteråt vet vi att ”bevis” manipulerades.
Hans Blix och egyptiern ElBaradei ledde de vapeninspektörer som skulle leta efter Saddams misstänkta vapen. De fick aldrig tid att slutföra uppdraget, som hade visat att diktatorn hade bluffat för att skrämmas: Han hade inga massförstörelsevapen.
Förblindning
Blix' bok om uppdraget visar på ett slags ideologisk förblindning hos Bushs rådgivare. Saddam var det store satan. Alla fakta skulle böjas för att nå målet att störta honom. (Han var en av samtidens brutalaste härskare, men FN-stadgan, som även USA ville tillämpa, gav inget utrymme att störta honom, vilket även FN-chefen Kofi Annan framhöll.)
USA:s bomber började falla i ett krig som inte hade folkrättsligt stöd (eftersom säkerhetsrådet inte godkänt det). Framtiden får utvisa om detta har sänkt tröskeln för krig i framtiden.
USA försvagades
En följd av kriget och det följande kaoset var att USA:s ställning på olika sätt försvagades, liksom anseendet.
Förnedringen av fångar i Abu Ghraib-fängelset kommer troligen att minnas i årtionden i den muslimska världen. Behandlingen av fångar i Guantanamo kallar även republikanen McCain tortyr.
USA stärkte Iran
Genom kriget har ett land som Iran fått stärkt inflytande i regionen, tvärtemot USA:s planer. Fokuseringen på Irak ledde till att palestinafrågan försummades. Följden blev att Hamas vann demokratiska val.
Det som skulle bli en uppvisning i hur demokratin segrar i en arabisk diktatur blev motsatsen, när det visade sig att befriaren använde metoder som strider mot demokratin.
Farligare än Vietnam
Kriget mot terrorn vanns inte. Krisen i Irak medförde att fler terrorister kunde rekryteras. Detta har gjort kriget farligare än t ex Vietnamkriget. Det kriget dödade miljontals människor, men det skapade inte nya terrorgrupper som kan slå till var som helst i världen.
Genom kriget skapades en klyfta mellan t ex Västeuropa och USA, vars anseende i världen sjönk enligt olika mätningar.
Nederlag gav ny taktik
Just nu ser det dock något ljusare ut. Efter valnederlaget 2006 måste Bush tänka om. En taktik att få med sig irakier mot al-Qaida och andra grupper har lyckats. USA-soldater i samverkan med irakiska har minskat våldet.
Frågan är vad som händer efter presidentvalet. Trupperna kan knappast dras tillbaka så snabbt som väljarna hoppas. Men varje minskning kan leda till ökat våld. Bedömare menar att terror- och milisgrupper avsiktligt avvaktar USA-truppernas återtåg.
Bush övertygad
George Bush är fortfarande övertygad om att han gjorde rätt, när han startade kriget. Men han tycks vara medveten om att det kan dröja länge, innan eftervärlden inser hans storhet. Än så länge vet vi inte om han till sist får rätt: Att Mellersta Östern tack vare hans krig blir en fredlig, demokratisk, välmående region.
Men det som hänt under dessa fem år har enligt många opinionsmätningar gjort honom till en av USA:s minst ansedda presidenter genom tiderna. Kan en vändning i Irak rädda eftervärldens dom?
Not: Av misstag nämndes i en tidigare version av texten Bush tillsammans med vicepresident Cheney, vilket skulle vara försvarsminister Rumsfeld.
Visserligen har Cheney också uttalat sig om kopplingen till Saddam, bl a så sent som i mitten av mars i år. Cheney var en av dem som långe för 2001 önskade ett nytt krig med Irak för att störta Saddam.
Rumsfelds intresse de första dagarna efter 11 september redovisas i bokform av t ex säkerhetschefens Richard A. Clarke (Against All Enemies) eller av den ansedde journalisten Bob Woodward (Bush at War). (Förf. ber om ursäkt för felet.)
Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport, SVT