Ett svenskt pansarfordn. Arkivbild. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Försvarsberedningen tycker inte att dagens brigader räcker till

Uppdaterad
Publicerad

En bred majoritet i försvarsberedningen är överens om att armén under nästa försvarsbeslut ska bestå av tre mekaniserade brigader. Det erfar SVT. Idag finns endast en fungerande mekaniserad brigad inom armén.

Försvarsberedningens ledamöter har under den senaste veckan haft täta möten för att förhandla delar av beredningens rapport. Rapporten är tänkt att presenteras i maj nästa år. Enligt vad Sveriges television erfar så finns det nu en samsyn när det gäller hur armén ska organiseras i framtiden.  

En bred majoritet av beredningens ledamöter är överens om att armén senast 2025 ska ha tre mekaniserade brigader. Skaraborgsbrigaden, Norrlandsbrigaden och Skånebrigaden. Dessutom ska stridsgruppen på Gotland finnas kvar och en lättare infanteribrigad inrättas i Stockholm.

Delad bedömning

Arméchefen Karl Engelbrektson delar försvarsberedningens bedömning. 

-Det är logiskt att ha fem arméenheter eftersom ÖB har identifierat fem militärgeografiska områden av särskild vikt. Då behövs det arménärvaro i anslutning till de här områdena. Vi ser fram mot en plan med fem enheter, säger arméchef Karl Engelbrektson. 

Idag finns endast en fungerande brigad som är samtränad inom den svenska armén. Beställningen från riksdag och regering är att det egentligen ska finnas två senast år 2020. Brigaden består av cirka 4500 soldater som är organiserade i omkring 8 bataljoner. De viktigaste resurserna i den mekaniserade brigaden är 66 stridsvagnar modell stridsvagn 122, 114 stridsfordon 90 och 12 stycken Archer-haubitsar. 

Det är ett medvetet val av politikerna i försvarsberedningen att under nästa försvarsbeslut prioritera armén. Enligt uppgift till SVT arbetar försvarsberedningen utifrån att öka försvarsutgifterna från dagens 48,5 miljarder om året till omkring 70 miljarder kronor per år fram till 2025. Det skulle innebära försvarsutgifter på cirka 1,5 procent av BNP.  

Osäkerhet kring resurserna

Karl Engelbrektsson är osäker på om det kommer att räcka till tidigare beställda u-båtar, uppgraderade JAS Gripen-plan, luftvärnssystemet Patriot och en så pass stor satsning på armén. 

-Det är regeringen som bestämmer hur mycket resurser försvarsmakten ska ha. Jag redovisar till min högre chef vad det kostar för armén att nå de målsättningarna och det räcker för mig, säger Karl Engelbrektson. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.