Spekulationerna är igång om vem som får fredspriset Foto: TT

Fredspriset: Påven är en av årets storfavoriter

Uppdaterad
Publicerad

Påven Franciskus I är en av årets storfavoriter till Nobels fredspris den här gången. Men också Rysslands president Vladimir Putin är nominerad. Klockan elva på fredagen får vi veta vem som får priset.

Det är en exklusiv grupp som har rätt att föreslå pristagare: parlamentsledamöter, universitetsprofessorer och före detta pristagare hör till dem som kan skicka in sina förslag till det norska Stortingets nobelkommitté.

Slutdatum för nomineringen är den 1 februari och i april hade man sållat bort de flesta och ett dussintal namn fanns kvar. I år har 278 förslag kommit in vilket är ett rekord. 231 av förslagen gäller personer, 47 gäller organisationer.

Påven i topp

I fjol var det en organisation som belönades – OPCW (Organization for the Prohibition of Chemical Weapons) som arbetar mot kemiska vapen och som fick en stor roll när Syriens kemvapen skulle förstöras.

Enligt en del internationella vadslagningsföretag ligger påven i topp.

Nobelkommittén brukar vara pigg på att överraska. Frågan är, om påven är tillräckligt överraskande.

Men hans stil har plötsligt gett Vatikanen en ny image – det kan vara värt ett pris. Särskilt hans arbete för att bekämpa fattigdomen nämns av förslagsställarna. Samt hans maning att kyrkan inte får präglas av ”trångsynta idéer”, vilket sågs som en utsträckt hand till homosexuella.

Påvar har föreslagits flera gånger men har inte fått priset, som sällan har utdelats till religiösa personligheter.

Kan reta ryska ledningen

Vladimir Putin har föreslagits av en rysk akademi. Orsak: Genom rysk förmedling lyckades man hösten 2013 undvika att USA gick till attack mot Syrien efter en giftgasattack. Istället gick Syrien med på att lämna ifrån sig sina kemiska vapen.

Men nomineringstiden gick alltså ut den 1 februari. Då hade Putin ännu inte annekterat Krim.

Den ryska tidningen Novaya Gazeta är nominerad. Ett pris till tidningen skulle onekligen uppröra den ryska ledningen. Tidningen är en obekväm avslöjare av missförhållanden och förtryck i Ryssland. Den grundades 1993, en av de ansvariga var den förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Edward Snowden tillhör de nominerade, liksom Chelsea Manning.

Flera homoaktivister

Tre homoaktivister finns bland de nominerade, från Ryssland, Uganda och Nepal: Igor Kotjetkov, Frank Mugisha och Sunil Babu Pant. Dessutom organisationen ILGA (International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association).

En återkommande favorit är nu 17-åriga Malala Yousafzai som kämpar för flickors rätt till undervisning. Redan som elvaåring stod hon upp och talade mot talibanernas undervisningsförbud. Hon skadades svårt i huvudet vid en talibanattack 2012.

En ständig kandidat är gynekologen Denis Mukwege, Kongo, som arbetat mot sexuellt våld i samband med krigshandlingar.

Rymdstation

Jockin Arputham och Shack/Slum Dwellers International föreslås av den svenske politikern Stefan Attefall för deras arbete mot städernas fattigdom.

”Folket på Lampedusa” nomineras för sitt sätt att ta emot båtflyktingar som kommer till ön. Likaså är japanska aktivister som arbetar för att Japan ska behålla en paragraf i sin grundlag som förbjuder Japan att delta i krigshandlingar.

Likaså den Internationella rymdstationen (ISS).

Uruguays 78-årige president Jose Mujica föreslås därför att hans land är först i världen att legalisera marijuana.

Debatt om annan kommitté

Stortingskommittén publicerar inte själv listan på de nominerade. Den är hemligstämplad i 50 år. Det är de nominerade eller de som nominerar, som offentliggör namnen. De som har nominerat flest kandidater är norska Stortingsledamöter och medlemmar i USA:s kongress.

Kommittén är oberoende av parlamentet, Stortinget. Medlemmarna får inte tillhöra Stortinget, men de kan ha varit politiker. Av de fem i årets kommitté är tre från vänstern och två borgerliga. En diskussion har uppstått i Norge om att man skulle vidga kommittén så att inte bara norrmän sitter med.

Den tionde oktober klockan elva får vi i alla fall veta på vilket sätt Stortingskommittén överraskar det här året...

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.