Kristina Levin, nyhetschef Strengnäs tidning
Kristina Levin:
Här ser ni. Här har vi lägg sedan tidigt 1800-tal här längre in. Men här ligger tidningarna som vi…”Polisen förtegen om de två överfallsvåldtäkterna”. Och då hade vi redan varit ute och pratat med folk på stan och försökt skaffa oss en första bild.
SVT Nyheter Sörmland 16 november 2015
Reporterröst:
Först våldtogs hon av 39-åringen i närheten av Tosteröbron, enligt åklagaren. Och sedan när hon försökte fly tillbaka till centrum våldtogs hon igen.
Kristina Levin:
När jag hörde om det första gången så tänkte jag kan det här vara sant? Det är så otroligt ovanligt så det kändes... ja, kan det vara sant?
Våldtäkterna i Strängnäs skapade rubriker och skakade ett samhälle.
Henrik Olin, åklagare
Henrik Olin (pekar i mobilen):
Så det är liksom där och runt kröken på det här asylboendet, och sen så…
Henrik Olin är åklagare och den som ledde utredningen.
Henrik Olin:
När hon sneddar över det här gräsområdet eller ja ett litet parkområde, gräsområde, så blir hon ju överfallen av en person som våldtar henne. Hon är naturligtvis medtagen efter den här händelsen i allra högsta grad, hon bestämmer sig för att inte gå vidare mot sin bostad utan gå in igen mot Strängnäs. Och då blir hon kort tid efter överfallen igen och våldtagen av två personer. En av gärningsmännen uttrycker ju någonting i stil med, nu kommer jag inte ihåg ordagrant, att... att ”I’m gonna fuck you Swedish girl” eller något i den stilen och spottar henne dessutom i ansiktet. Så det är ju väldigt förnedrande inslag i den här våldtäkten och dessutom av två personer.
Polisen får tag i två av de sammanlagt tre våldtäktsmännen. De kommer från flyktingboendet Mälarblick.
Kristina Levin:
Många var naturligtvis oroliga för hur ska det här bli när det kommer så många nya människor hit som vi inte känner, som vi inte vet vilka hur de är eller hur ska det här fungera? Det är klart att man ställer sig de frågorna. Och så händer det här, det är liksom det värsta som kan hända.
Jag träffar Sofia Näslund som nu för första gången väljer att öppet berätta om våldtäkterna hon blev utsatt för.
Sofia Näslund:
Det ena övergreppet var längs med ett staket där i en slänt, ja … Vet inte vad man mer, det är ganska jobbigt att ta upp igen.
Reporter:
Du behöver inte ta upp det i och för sig. Du behöver inte gå in på detaljer.
Sofia Näslund:
Man försöker för att överleva försöker man stänga bort de bitarna. För jag hamnade ju i ett fullständigt kaos av känslor och hur kroppen reagerar och allt sådant.
SVT Nyheter Sörmland 16 november 2015
Under rättegången mötte hon förövarna. De nekar trots DNA-bevisning.
Sofia Näslund:
Jag känner så oerhört mycket. Det är inte som man känner några snälla tankar direkt, det kan jag inte påstå. Man borde skämmas, alltså man borde skämmas något oerhört mycket.
Reporter:
Skämdes de?
Sofia Näslund:
Nej, det tror jag inte.
En algerisk medborgare döms till 2,5 års fängelse för våldtäkt. En syrisk medborgare döms för grov våldtäkt till fem års fängelse. Båda till utvisning. Men en tredje man är fortfarande på fri fot.
Sofia Näslund:
Jag tänker på det fortfarande och det är en av anledningarna till att jag valt att flytta från Strängnäs. Förut hade jag ett uteliv, jag gick ut på krogen med mina vänner, det är ingenting jag gör i dag.
Att gärningsmännen är asylsökande leder till kommentarer i hennes bekantskapskrets.
Sofia Näslund:
Ja, överhuvudtaget, man ska ju skylla sig själv rakt av. Det är liksom svenska kvinnor ska inte befatta sig med andra, utländska män.
En närstående hörde av sig med ett meddelande, om att hon får skylla sig själv eftersom hon varit på samma fest som en av gärningsmännen, som då kallades för ”fransmannen”.
Reporter:
”Hade ni svenska kvinnor hållit er från att befatta er eller umgås, förfesta med exotiska fransmän tar ni inte lärdom om nåt som händer.”
Sofia Näslund:
Det är ett otroligt hårt svek. Och någonstans så är ens omgivning det viktigaste man har, oavsett var man är i livet, de man omger sig med som är närmast en är de viktigaste man har, faktiskt.
Dubbelvåldtäkten blir en riksnyhet och leder till protester mot flyktingboendet.
SVT Nyheter Sörmland 10 december 2015
Reporterröst:
Säkerheten skärps nu på asylboendet Mälarblick i Strängnäs efter att ett 40-tal personer kom till boendet igår kväll. Männen skrek slagord och satte upp rasistiska banderoller utanför boendet.
Henrik Olin:
Det var flera boende som reagerade med avsky mot brottet och kände att nu blir jag drabbad indirekt, nu blir jag misstänkliggjord för någonting som någon gjort på det här boendet där jag finns.
I utredningen finns en man från Egypten som delade rum med en av våldtäktsmännen, och som hjälpte polisen. Han bor idag i en liten ort i Mellansverige med sin familj, och studerar till bilmekaniker.
Ahmed:
Jag vill säga något till folk som kommit hit nyligen och gör sådant. Jag vill säga fy och skäms! Sverige har öppnat dörren för er och tagit emot er. Hur kan ni göra sådant och förstöra på detta sätt? Hur kan ni? Det vi bör göra är att tacka det här landet och bära dess ära över våra huvuden.
Han talade med våldtäktsmannen samma natt, och vittnade mot honom senare under rättegången.
Ahmed:
Att när han var på väg hem såg han en tjej. Han stod i vägen för henne och sa att han gjorde så här. Och sen låg jag med henne, sa han. Sen gick jag därifrån, sa han. Så jag sa varför gjorde du så. Det är jättefel.
Ahmed:
Jag kände att han gjorde så under påverkan av alkoholen han hade druckit. Han tappade omdömet kanske då. Han sa att både killar och tjejer gör som de vill. Att det inte finns något som hindrar dem. Han sa att allt är tillgängligt.
Det anordnades demonstrationer både till stöd för asylboendet och emot.
Mathias Ståhle, reporter Eskilstuna-Kuriren
Mathias Ståhle:
Så att det helt enkelt reste hit folk utifrån för att driva kampanj kring det här fallet och påfallande ofta så var det människor som egentligen inte visste särskilt mycket om brottet. Utan de var arga på att det var någonting som kunde kopplas till ett flyktingboende.
Han var då kriminalreporter på Eskilstuna-Kuriren och blev uppringd av läsare från andra delar av landet och anklagad för att mörka gärningsmännens etnicitet.
Mathias Ståhle:
Ska vi publicera den uppgiften? Jo, men när vi fick det bekräftat att de kom från flyktingboendet och att det var en förutsättning för brottet, hon hade passerat förbi det här boendet precis då hon blev överfallen och en stor del av polisutredningen koncentrerades på att gå runt och topsa alla människor som bor på boendet då måste man naturligtvis berätta det och det gjorde vi också. Men däremot nästa steg, liksom att lägga förklaringsvärdet på det enskilda brottet på deras etniska bakgrund, det kan vi inte ägna oss åt och det ska vi inte ägna oss åt, av det enkla skälet att det är inte förklaringen till att detta brott begicks.
Reporter:
Hur vet du det?
Mathias Ståhle:
Därför att världen inte är funtad så.
Reporter:
Förklara.
Mathias Ståhle:
Ja, men… Om du, alltså om du försöker förklara att en våldtäkt har begåtts av en människa för att han kommer, liksom från en viss etnicitet eller en viss kultur där det här helt enkelt är till... där det här på något sätt skulle vara en inneboende egenskap hos honom då ägnar du dig åt... då pratar vi rasism, ingenting annat, det är ren och skär rasism.
Ahmed:
Vi har ju döttrar, vi har fruar. Vi accepterar inte att något sådant händer dem.
Reporter:
Finns det någon kulturell förklaring i synen på kvinnor och så?
Ahmed:
Alla tänker inte likadant i detta avseende. Det beror på hur man blivit uppfostrad och miljön som man vuxit upp i. Hos oss i arabländerna finns inga tjejer som dricker och blir fulla. Sånt är förbjudet i arabländerna. Här är det helt normalt. Därför kanske man tänker i fel riktning.
Ahmed:
De få killar som begår det här måste man ta dem när de söker asyl och ge dem en föreläsning.
Ahmed:
Det Sverige kan göra, är att när en ny grupp kommer så tar man och sätter sig ner med dem och talar och förklarar för dem de seder och bruk som gäller, hur folk lever här. Vad man får och inte får göra. Vad som är förbjudet och vad som inte är det.
Reporter:
Fick ni någon sådan genomgång? Var det någon som förklarade det för er på flyktingboendet?
Ahmed:
Nej.
Mathias Ståhle:
Alltså, jag tror inte så mycket på den här förklaringsmodellen att kultur eller att det påverkar och styr att man går över den tröskeln och begår den här typen av brott. Däremot så tror jag att de omständigheter man lever under för tillfället till exempel på en flyktingförläggning som är en mycket speciell miljö, det påverkar hur man beter sig.
Spåren efter våldtäkterna märks fortfarande i Strängnäs.
Kristina Levin:
Bara här… Bara för ett par veckor sedan pratade jag med ett par kompisar på en middag om det här. Där vi pratade just om hur, ja att man tänker annorlunda kring sina barn, hur man skjutsar och hämtar och så där och att man tänker till en gång till.
Dubbelvåldtäkten i Strängnäs är bara ett fall av många som skapat diskussioner kring köksborden runt om i Sverige och i sociala medier.
Om gärningsmännens ursprung och vilken roll det spelar när de kommer från länder där man har en annan syn på kvinnors frihet och sexualitet.
Frågan är äldre än vad man skulle kunna tro. Och så här lät det i slutet på 80-talet.
Skylt: Norra Magasinet 1989
Programledare:
I höst har statistik visat att mellan 15 och 30 procent av de som döms för grova brott 1988, bland annat då narkotikabrott och våldtäkter, de har varit utländska medborgare, detta trots att de bara utgör 5 procent av befolkningen. Först om flera år kan detta uppseendeväckande faktum vara analyserat av forskarna trots att liknande statistik funnits i flera år. Och i brist på vetande… (tonas ut).
30 år har gått. Hur ser det ut idag? Vi har kartlagt alla som dömts för våldtäkt och försök till våldtäkt de senaste fem åren.
Johan Frisk:
Än så länge så är det ju alla tingsrätter i Sverige som vi fått domar ifrån. Då handlar det om fällande…
Sammanlagt handlar det om 843 gärningsmän.
Ofta har de varit påverkade av alkohol eller narkotika. Utbildningsnivån är låg. Och åtminstone en tredjedel har också dömts för andra brott.
GRAFIK:
Födda utomlands: 490 av 843.
Personer dömda för våldtäkt eller försök till våldtäkt i tingsrätt 2012-2017.
Och närmare 60 procent är födda utomlands.
GRAFIK:
Dömda gärningsmän: 843 dömda, 490 födda utanför Sverige
Överfallsvåldtäkter: 129 dömda, 110 utanför Sverige
Tittar man bara på överfallsvåldtäkter – där offer och gärningsman inte känner varandra – så är siffran ännu högre, drygt åtta av tio dömda gärningsmän är födda i ett annat land.
GRAFIK:
Överfallsvåldtäkter 110 gärningsmän – 45 av dem har varit här ett år eller mindre
40 procent av dessa har varit här ett år eller mindre. Varför det är så vet ingen idag.
En grupp som sticker ut bland de dömda är unga män från Afghanistan, 45 av gärningsmännen. Det är naturligtvis en mycket liten andel av alla som är här, men bland de dömda är det det enskilt vanligaste medborgarskapet förutom Sverige.
Reporter:
Hej!
Skylt:
Mustafa Panshiri
Mustafa Panshiri:
Hej!
Jag träffar Mustafa Panshiri för att få reda på mer om vad det kan bero på.
Mustafa Panshiri:
Man har med sig olika erfarenheter och olika sätt att se på livet.
Han är själv född i Afghanistan och kom hit för 20 år sen. Han är före detta polis och har under de senaste två åren åkt runt i Sverige och föreläst för ensamkommande afghanska ungdomar.
Mustafa Panshiri:
Så finns det vissa idéer om, om sexualitet, om kvinnans ställning i samhället som man har med sig. Och de krockar med Sveriges feministiska syn på kvinnan och jämställdheten och så.
Mustafa Panshiri (dari):
Presenterar sig för killarna.
Här i Kungsträdgården i Stockholm hänger grupper av unga afghanska män. Vi frågar några av dem om det finns något som ökar risken för att vissa afghaner begår övergrepp.
Skylt:
Danish Ali Changi
Danish Ali Changi:
Det är öppet här. Because of this our girls göra hijab och sådana här grejer. Det är skillnad. Because in our land alla tjejer hijab, ni har no hijab så de blir i chock. Så de kollar. I doms land bara hijab.
Det är framförallt afghanska män från landsbygden som inte klarar omställningen till ett friare samhälle, anser de.
Skylt:
Hazara Zakir
Hazara Zakir:
Så vi måste ha respekt för alla kvinnorna. Det kanske är svårt för dem att lära sig hur man ska ha respekt för kvinnorna för i deras land och i mitt land också var det regler att mannen bestämmer över kvinnorna. Så de kanske inte har sett såna regler som är här i Sverige de tänker att tjejer som har korta kläder de tänker att de vill ha verkligen sex med mannen. Det är inte så.
Själva kommer de från en stad och är moderna. Men för andra blir det en krock. Och det tar tid att anpassa sig.
Danish Ali Changi:
Det blir själv bättre. Efter tre, fyra år det blir bra, jag hoppas.
Samtidigt kan konsekvenserna av sexuella trakasserier bli betydligt hårdare i Afghanistan än i Sverige.
Mustafa Panshiri:
Det är en stark hederskultur så att gå och sexuellt trakassera byflickan eller något ännu värre det kan få tydliga konsekvenser ibland med blodsfejder mellan släkter. Så det beteendet är absolut inte acceptabelt. Men när man kommer till Sverige som ensam, släktens ögon är inte med, patriarken försvinner och man lämnas lite vind för våg. Så upplever man att, jag brukar fråga ungdomarna varför det här sker och det vanligaste svaret brukar bli att det är för mycket frihet och att vissa av oss kan inte hantera det.
Mustafa Panshiri (dari):
Om du kommer till Afghanistan eller Pakistan och trakasserar en flicka, trakasserar henne i grupp, vad kommer då att hända?
Skylt:
Hazaru Yawar Ali:
Man dödas.
Reporter:
Du är afghan?
Skylt:
Mohammed Bazei:
Ja, jag är afghan.
Vid Sergels torg träffar vi en annan ung afghan, som genast känner igen Mustafa Panshiri och börjar prata med oss.
Mustafa Panshiri:
Ja, du kan jättebra svenska.
Mohammed Bazei:
Ja... samma lärare säger till mig.
Skylt:
Mohammed Bazei
Jag känner många en del är det som saknar (vad det heter) respekt och gillar inte deras (Sveriges) kultur och regler. De påstår att de inte gillar reglerna här dessutom är det uppehållstillståndet som de inte får och därför det inte gillar reglerna här.
Mohammed Bazei kom hit från Afghanistan 2015. Även han talar om kulturkrockar.
Mohammad Bazei:
En del tittar för att de inte har sett. De kommer från Afghanistan där alla är täckta och när de kommer hit då är det inte täckta, benen, huvudet och det är demokrati.
Vår kartläggning visar att över hälften av de dömda gärningsmännen är födda utanför Europa.
427 av 843.
GRAFIK:
Samtliga gärningsmän.
Utanför Europa: 427 av 843
Mellanöstern och Nordafrika: 197 av 843
Södra Afrika: 134 av 843
För överfallsvåldtäkter.
97 av 129.
GRAFIK:
Dömda för överfallsvåldtäkter.
Utanför Europa: 97 av 129
Mellanöstern och Nordafrika: 50 av 129
Södra Afrika: 30 av 129
Och gruppvåldtäkter.
70 av 94.
GRAFIK:
Dömda i gruppvåldtäkter.
Utanför Europa: 70 av 94
Mellanöstern och Nordafrika: 33 av 94
Södra Afrika: 19 av 94
Asien (Afghanistan): 18 av 94.
Vår undersökning gäller bara dömda gärningsmän. De utgör bara en mycket liten del av alla som anmäls för våldtäkt – och en ännu mindre del av alla sexualbrott som BRÅ får uppgifter om i sina enkäter.
GRAFIK:
142 fällande domar 2016
190 000 allvarliga sexbrott 2016, enligt NTU. Därför kan man inte dra slutsatser om ALLA våldtäktsmän.
Samtidigt är tendensen densamma som i tidigare undersökningar av misstänkta gärningsmän, som visar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade.
Och det är ingen ny fråga. Så här såg det ut och lät i SVT för 40 år sedan.
Skylt:
Rapport 3 juni 1978
Reporterröst:
Att svara på frågan varför, det finns det ingen som kan göra idag. Men faktum är att utlänningar toppar statistiken på våldtäkter i Sverige. I förhållande till sitt lilla antal.
Skylt:
M U Nordensson, ordförande sexualbrottsutredningen
M U Nordensson:
Ja, det var ju ett faktum som jag inte kunde bortse ifrån.
Och så här lät det i slutet på 80-talet.
Skylt:
Rapport 2 oktober 1989
Reporterröst:
Varför är det så många invandrare som våldtar kvinnor?
Reporterröst:
Förra året var var tredje som dömdes för våldtäkt utländsk medborgare enligt brottsstatistiken.
Redan då efterlyste man en utredning om orsakerna.
Skylt:
Rapport 1989
Skylt:
Torbjörn Israelsson, SCB
Torbjörn Israelsson:
Ja, om jag ska vara ärlig så har det nog varit lite känsligt att framhålla de här sakerna, även i statistiken. Och nu tycker jag att debatten har pekat på att det behövs uppgifter om hur det förhåller sig med de här sakerna.
Skylt:
Rapport 21 december 1989
Reporter:
Vad kan det då bero på?
Leif GW Persson:
Ja, det hoppas vi då att Brottsförebyggande rådet ska kunna ta reda på, för att hittills har det bara varit spekulationer.
Idag – nästan 30 år senare – är frågan kanske känsligare än någonsin.
Reporter:
Hej, Jerzy!
Jag ska träffa en av dem som hörts mest i debatten.
Han arbetade länge på Brottsförebyggande rådet och sitter i deras vetenskapliga råd. Sedan länge är han professor på Stockholms universitet.
Han har länge varnat för ett fokus på etnicitet.
Skylt:
Jerzy Sarnecki, professor kriminologi
Jerzy Sarnecki:
Nu är den här debatten ju helt förblindad, nämligen det enda som är intressant är etniciteten. Och det tycker jag är sociologiskt en av de relevanta faktorerna. Inte den enda relevanta faktorn. Att det bara är den faktorn som undersöks beror så klart på den politiska diskursen som råder i det här samhället.
Debatten om brottslighet i allmänhet och sexbrott i synnerhet är laddad just för att den kopplas till invandring.
Skylt:
februari 2017
Donald Trump:
You look at what’s happening last night in Sweden. SWEDEN! Who would believe this? Sweden! They took in large numbers, they’re having problems they never thought possible.
Och den svenska våldtäktsstatistiken används som ett politiskt slagträ, inte bara i Sverige.
Arkiv: FOX NEWS
Ami Horowitz, filmmaker:
“...the crime statistics are the crime statistics…” tonar in och ut.
Våldtäkterna har blivit en del i en strid om Sverigebilden, där man antingen väljer att lyfta fram eller tona ner problemet.
Arkiv, BBC, datum?: Hämtat från Youtube
Programledare:
He has called Stockholm the rape capital of Europe.
Ylva Johansson:
We can see that the level is going down, and going down, and going down. And the actual level of rapes is not high in Sweden.
GRAFIK:
Polisanmälda våldtäkter: Ökning med 35 procent sedan 2008.
(2008: 5 446 och 2017: 7 369)
Men Ylva Johansson gick ut med felaktig information.
Antalet polisanmälda våldtäkter har i själva verket ÖKAT med 35 procent de senaste tio åren.
GRAFIK:
Polisanmälda våldtäkter:
(2016: 6 715 och 2017: 7 369)
6 715 våldtäktsanmälningar 2016
Bara under förra året en ökning med nästan TIO procent.
Skylt:
Dagens Eko 4 mars 2017
Radioröst:
Integrationsminister Ylva Johansson backar nu från ett uttalande hon gjorde i brittiska BBC. Statistiken visar att en ökning av antalet anmälda sexbrott skett och Ylva Johansson säger till … (tonar bort)
GRAFIK
Allvarliga sexbrott, enligt enkäter. (NTU)
2006: 30 000
2007: 25 000
2008: 25 000
2009: 18 000
2010: 18 000
2011: 29 000
2012: 36 000
2013: 201 000
2014: 97 000
2015: 140 000
2016: 190 000
Andelen kvinnor som i BRÅs trygghetsundersökningar uppger att de blivit utsatta för allvarliga sexbrott har ökat med sex gånger mellan 2006 och 2016.
Men det råder delade meningar varför kurvorna pekar uppåt. Beror det på ökad anmälningsbenägenhet? Ändrad lagstiftning? Eller att våldtäkterna faktiskt ökat?
Jerzy Sarnecki:
Framförallt är det självklart på det viset att de som vill föra en mer restriktiv invandringspolitik de som vill peka ut invandrarna och kanske i synnerhet invandrarna från Mellanöstern och muslimer som orsak till de problem vi har i dag i Sverige. De utnyttjar det helt ogenerat för sin politiska syften.
Men ökningen i sig är inte den mest kontroversiella frågan.
Skylt:
Riksdagsdebatt 20 december 2017
Skylt:
Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C)
Staffan Danielsson:
Jag vill ha statistik över brottsutvecklingen i Sverige där nationaliteten på dem som begår brotten ska kunna anges, som i alla andra länder.
Skylt:
Morgan Johansson, justitieminister
Morgan Johansson:
Jag har trots allt varit politiker så länge att jag ser vad Staffan Danielsson ägnar sig åt här. Det är inte regeringen som ägnar sig åt att misstänkliggöra eller något sådant, utan det gör man med den typ av retorik som är ägnad just åt att misstänkliggöra grupper på olika sätt.
Staffan Danielsson:
Han har inte sagt ordet främlingsfientlighet men han kopplar ju ihop mig med dem hela tiden.
Staffan Danielsson hör till dem som kräver att Brottsförebyggande rådet ska kartlägga brottslingars nationalitet. Det är en myndighet med uppdrag att sprida kunskap om brott i Sverige.
Senaste gången man undersökte invandrares brottslighet var 2005. I förordet skrev man att det är bättre med en kunskapsbaserad bild än personliga gissningar och att ”avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs.”
GRAFIK:
”avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs.”
Det visade sig att personer födda utomlands var överrepresenterade bland misstänkta våldtäktsmän. Det handlar om en liten del av alla utlandsfödda – mindre än 0,3 procent – men samtidigt en överrepresentation med fem gånger i förhållande till deras andel av befolkningen.
Det var 13 år sedan.
Staffan Danielsson:
Vi har en enorm statistik på arbetslösheten och hur den är fördelad på olika grupper, invandrare och svenskar och alltihopa i detalj och nationalitet. Men just på brott, det är bara här som man säger att här ska vi i Sverige inte föra någon statistik och offentliggöra på den alltså.
Morgan Johansson:
Här handlar det om att det finns grupper som gärna, gärna vill kasta skulden på invandrare för allt möjligt. Det är så.
Reporter:
Finns det inte en risk då med det fokuset att man börjar associera utländsk härkomst och etnicitet till brottslighet?
Staffan Danielsson:
Min poäng är ju att det som myndigheten BRÅ i bästa avsikter, och Morgan Johansson och regeringen i bästa avsikter vill, att tona ner den här överrepresentationen. Då blir det lugnare och bättre och då tror inte många att en stor del av brottsligheten kan härröras till utlandsfödda, det funkar precis tvärtom.
Skylt:
Riksdagsdebatt 20 december 2017
Morgan Johansson:
Jag har varit politiker länge, jag vet hur man kan spela spel ibland med politiken och försöka vidga konflikter och försöka ägna sig åt saker och ting som snarare ökar spänningarna än håller ihop saker och ting.
Reporter:
… ökar spänningarna än håller ihop saker och ting.
Mustafa Panshiri:
Och just det kan man ju säga till brottsoffren, som drabbas av det här, de som gärna vill förhindra att det här sker i framtiden, ska man säga samma sak till dem? Att ni gör det här bara för att göra saker och ting värre. Det som sägs här det är ett svek mot de som faktiskt drabbas av det här.
Reporter:
Ett svek?
Mustafa Panshiri:
Det tycker jag.
Reporter:
Det är ett starkt ord.
Mustafa Panshiri:
Mm.
Reporter:
Men vilka är det som man sviker eller som han sviker då?
Mustafa Panshiri:
De som faktiskt drabbas av det här. Det här är inte invandrare mot svenskar utan de här människorna de ger sig på vem som helst som finns i närheten. Jag tror att om vi förstår det så kan de också underlätta att ärligt börja prata om det här. Det här är inget raskrig på något sätt utan de ger sig på vem som helst.
I Sverige har frågan om sexbrott och kultur länge varit känslig. Jag ska träffa några av dem som fått känna av det.
Skylt:
Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot (V)
Amineh Kakabaveh:
Jag är ifrån Iran, jag har också bott i Irak och Turkiet innan jag kom till Sverige. På den tiden även idag om du blir våldtagen i den kulturen de säger att du har ansvaret som kvinna. Man lägger ansvaret på offren och inte på förövaren. Det har jag bråkat med många i min egen släkt i Kurdistan och jag säger att…
Reporter:
Det här har du sett? Och hört?
Amineh Kakabaveh:
Ja, jag har hört det har skett i min släkt i Kurdistan där man skuldbelägger flickan, till och med kvinnorna, såklart att man måste prata om det.
Hon var under flera år socialsekreterare här i Botkyrka och hävdar att hon såg många exempel på hur en främmande syn på sexualitet och kvinnors frihet lett till övergrepp.
Amineh Kakabaveh:
Ja, jag vet att det finns fantastiska afghanska män, iranska, alla män är verkligen inte kvinnoförtryckare och våldtäktsmän men jag tycker, jag tycker att de som gör det, då ska man gå i botten med det.
På grund av sitt engagemang har hon kallats ”husblatte” av sina meningsmotståndare.
Reporter:
Har du blivit kallad det?
Amineh Kakabaveh:
Ja, ja. På en demonstration där mitt eget partis ledande politiker satt och applåderade i Rinkeby.
Den som lyft frågan om invandrare och våldtäkter har riskerat att bli stämplad som rasist. Jag träffar journalisten Joakim Lamotte när han tränar Jamshid Safari från Afghanistan inför SM i kickboxning.
VIDEO: FB video med Lamotte, 170 531
Skylt:
31 maj 2017
Skylt:
Joakim Lamotte, journalist
Joakim Lamotte:
Nu har jag varit på ännu en skola där unga tjejer berättar för mig att dom blivit sextrakasserade av nyanlända killar, både på skolan och utanför skolan.
Han har varit reporter på SVT, bland annat på Uppdrag granskning, men sedan några år tillbaka är han känd för sina videorapporter på Facebook med över 170 000 följare.
VIDEO
Facebookvideo med Lamotte, 170 531
Skylt:
31 maj 2017
Joakim Lamotte (i videon):
Och när dom berättar det här för lärare eller rektorer så avfärdas det med främlingsfientlighet säger dom. Dom blir i princip kallade för rasister när dom berättar om sin verklighet och vad dom utsätts för.
Joakim Lamotte:
Det här är ju en av världens bästa rappare. Det blir inte hårdare än Ice cube. Innan jag gör livesändningar så brukar jag alltid sitta i bilen och lyssna på Ice cube, för att komma upp i varv.
Joakim Lamotte:
Här är mitt kontor. Jag byggde det förra sommaren.
Han har numera övervakningskameror runt hela sitt hus.
Joakim Lamotte:
Här har du. När du går upp för den trappan så filmas du.
Han får ta emot mängder av hot och sover med ett baseballträ i sovrummet.
Röst (telefon):
Ta det lugnt idiotjävel annars knullar jag dig i arslet, jävla fittajävel.
GRAFIK:
Ta det lugnt idiotjävel annars knullar jag dig i arslet, jävla fittajävel.
Reporter:
Där var träet.
Joakim Lamotte:
Är du nöjd?
Reporter:
Har du det under kudden?
Joakim Lamotte:
Nej, det står bakom dörren här.
Joakim Lamotte:
Jag blir kallad nynazist, jag blir kallad kvinnohatare, parasit, allt möjligt det är ju helt galna grejer. Folk ringer mig mitt i nätterna, uttalar hot. Folk stannar här ute och tar bilen och bilar och kör förbi här och stannar och tittar.
Joakim Lamotte:
Jag tycker man bör utreda hur det ser ut då med invandring och brottslighet i Sverige. Eftersom jag har stött på mycket av det i mitt arbete när jag varit ute i skolor, när jag har begärt ut domar, så är det ofta personer med invandrarbakgrund som ligger bakom de här brotten.
Han anklagas för att elda på rasism och är inte längre välkommen att föreläsa på skolor runt om i landet.
Joakim Lamotte:
Jag har ju ägnat två år av mitt liv till att åka runt på skolor och prata med ungdomar om sexualbrott och kvinnosyn, men det har jag fått sluta med då sen folk började ringa till de skolorna jag skulle till och föreläsningarna de avbokade mig. Problemet är ju att folk inte kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Bara för att man pratar om att invandrare är överrepresenterade i sexualbrott så innebär det ju inte att alla invandrare begår sexualbrott, de flesta invandrare gör ju inte det. De flesta invandrare är ju bra människor precis som vem som helst.
Reporter:
Men finns det någon risk att man punktmarkerar frågan och samtidigt kopplar det till invandrare att man blir alarmistisk och att du samtidigt bidrar till främlingsfientlighet? Finns det någon sådan risk?
Joakim Lamotte:
Kanske det finns, jag vet inte. Samtidigt känner jag ju att de fallen jag tittar på... är läget så där så måste jag berätta om det.
Skylt:
Jamshid Safari
Jamshid Safari:
De som gör sådana sexuellt många som kommer från olika kultur.
Reporter:
Känner du andra afghaner som håller på så?
Jamshid Safari:
Jag hörde när jag 2015 bodde på ett boende hörde jag att en afghan gjorde, men jag känner inte honom, mina kompisar, jag har inte sådana kompisar. Jag tränar och går i skolan, så jag känner inte någon men jag har hört många som håller på med sådana saker.
Joakim Lamotte:
Jag vet väl att det finns en jävla massa svenska killar som beter sig som svin. Det är inte det som är grejen, för mig handlar det om att se en struktur. Har vi något strukturproblem här så måste man belysa det och genomlysa varför det är såhär om det nu är såhär och vad man kan göra åt det, det är ju det som är grejen.
Redan för 30 år sedan efterlystes mer forskning.
Då av Jerzy Sarnecki, för att undvika spridning av fördomar.
Skylt:
Norra magasinet 1989
Jerzy Sarnecki (arkiv):
Det är oerhört angeläget med tanke på att det går så mycket rykten och felaktiga uppgifter på det här området. Och med tanke på att våra kunskaper är synnerligen bristfälliga på det här området så är det viktigt att vi har rejäla kunskaper både om omfattning av det här problemet, om dess orsaker och inte minst vilka åtgärder vi bör att vidta för att förändra situationen om den behöver förändras.
Jerzy Sarnecki:
Fan 35 år senare och jag tycker precis likadant. Ha, ha.
Reporter:
Men varför har det inte hänt något?
Jerzy Sarnecki:
Ja, det kan man väl säga, det kan man väl säga är delvis är mitt eget och mina kollegers fel vi borde ha forskat på det här betydligt mer intensivt. Nu kanske inte jag är den största syndare för jag har ändå gjort en del sådan forskning. De andra har inte gjort många knop alls. Det är illa va. Det är förstås som sagt delvis mitt fel, jag borde ha ägnat mer tid åt detta.
Ändå har han och andra experter framfört olika förklaringar till invandrares överrepresentation i våldtäktsstatistiken.
Att utlandsfödda oftare polisanmäls är en av dem.
Skylt:
Norra magasinet 1989
Jerzy Sarnecki:
Det är nämligen lättare att beskriva om det är en svart, en afrikan eller åtminstone en svartskalle så är det lättare… (tonas ut)
Överrepresentationen har tonats ner med hänvisning till att invandrare anmäls oftare på grund av fördomar.
Skylt:
Rapport 2010
Skylt:
Klara Hradilova Selin, Brå
Klara Hradilova Selin:
Det har gjorts sådana experiment alltså, man har låtit folk titta på video, inte på våldtäkter utan på rån tror jag, och efteråt frågade man hur förövaren såg ut och då trodde folk i ganska stor utsträckning att han var mörk eller mörkhyad eller hade invandrarutseende, men så var inte fallet alls.
Hur stor roll spelar diskriminering?
Jerzy Sarnecki har själv ansvarat för en offentlig utredning om just diskriminering i rättsprocessen.
Jerzy Sarnecki:
Där finns det en slutsats att det finns starka skäl att tro att invandrare diskrimineras, men den här diskrimineringseffekten är inte särskilt stor.
I utredningen undersöks också om det är så att invandrare behandlas hårdare av rättssystemet efter att de har blivit misstänkta för våldtäkt.
GRAFIK
”Resultatet av denna undersökning visar att personer med utländsk bakgrund inte tycks vara utsatta för en högre grad av ingripande än personer med svensk bakgrund när de väl är misstänkta för brott.”
”Resultatet av denna undersökning visar att personer med utländsk bakgrund inte tycks vara utsatta för en högre grad av ingripande än personer med svensk bakgrund när de väl är misstänkta för brott.”
Jerzy Sarnecki:
Så att med andra ord, det är helt korrekt att anta att vi har en faktisk överrepresentation.
Om vad detta beror på råder det delade meningar i debatten.
Det är en väldigt liten andel av befolkningen som begår våldtäkter, oavsett om det gäller invandrare eller svenskar.
Men bland de som döms för våldtäkt är andelen män med bakgrund i Mellanöstern och Afrika särskilt stor.
Jerzy Sarnecki:
De unga män som begår våldtäkter kommer ofta från länder där kvinnosynen är annorlunda än här i Sverige, det är helt korrekt. Men låt mig påpeka att de här människorna som kommer hit, många av dem har inte levt över huvud taget i sina länder utan lämnat dem väldigt tidigt. Många av de har efter detta levt på gator i Teheran, i Paris, i Marseille eller i Stockholm. De har levt i grovt maskuliniserade miljöer där de har bara umgåtts med andra män. De har levt under väldigt svåra omständigheter och försörjt sig rätt ofta på brott. Hur mycket är det etnicitet, hur mycket är det fattigdom? Jag menar herregud det är inte så lätt att urskilja förmodligen är allt detta.
I debatten har han genom åren ändå valt att lyfta fram sociala och ekonomiska förhållanden.
Skylt:
Rapport 1997
Reporterröst:
Nu har kriminologen Jerzy Sarnecki precis slutfört en undersökning som bland annat visar att mer än varannan våldtäktsman har utländsk härkomst.
Jerzy Sarnecki:
Det är alltså en mycket liten grupp av män ofta med kraftigt brottslig belastning, ofta våldsamma. Den typen av människor kommer rätt ofta från samhällets självaste botten. Och där, där finns det rätt många människor med invandrarbakgrund.
Reporter:
Du hänvisar då till socioekonomiska skillnader.
Jerzy Sarnecki:
Ja, självklart och de är väldigt centrala.
Reporter:
Men hur vet du att de är relevanta just vad det gäller våldtäkter menar jag?
Jerzy Sarnecki:
Nej, det... detta bygger på antagandet att våldtäkterna skiljer sig inte i det här avseendet från andra typer av våldsbrott.
Trots detta har sociala förklaringar använts som argument i den politiska debatten mot ytterligare forskning om kulturella faktorer.
Skylt
Riksdagsdebatt 20 december 2017
Morgan Johansson (riksdagen):
Vi vet redan från BRÅs studier och från andra studier att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brott. Vi vet också att en stor del av överrepresentationen beror på skillnader i uppväxtförhållanden i Sverige.
Justitieministern har förklarat att han inte vill ge BRÅ i uppdrag att studera i vilken omfattning våldtäktsmän har utländsk bakgrund eftersom forskning visar att: ”skillnaden i brottslighet mellan personer med svensk och utländsk bakgrund försvinner när hänsyn tas till skillnader i socioekonomisk bakgrund”
Skylt:
Skriftligt svar av Morgan Johansson 28 februari 2018
GRAFIK:
”skillnaden i brottslighet mellan personer med svensk och utländsk bakgrund försvinner när hänsyn tas till skillnader i socioekonomisk bakgrund”
Jerzy Sarnecki:
Den där förklaringen här kan inte appliceras just specifikt på våldtäkterna eftersom våldtäkter har vi aldrig undersökt. Det här går att svara direkt på eftersom det här är min egen undersökning.
Reporter:
Och där har han fel?
Jerzy Sarnecki:
Ja, han hänvisar till kunskapen om generell brottslighet.
Han känner heller inte till någon annan studie av just våldtäkter.
Skylt:
SMS från Jerzy Sarnecki
“Varken jag eller någon annan har gjort en sådan studie, däremot har vi gjort en studie av socioekonomiska faktorers betydelse för invandrarnas överrepresentation när det gäller brottslighet i stort.”
“Varken jag eller någon annan har gjort en sådan studie, däremot har vi gjort en studie av socioekonomiska faktorers betydelse för invandrarnas överrepresentation när det gäller brottslighet i stort.”
Jerzy Sarnecki:
Jag tycker att Brå ska göra en seriös studie om orsaker till varför invandrare är överrepresenterade när det gäller, när det gäller sexualbrott och om det är relevant i den studien att titta på härkomst då ska de titta på det.
Reporter:
Varför har man inte gjort det redan?
Jerzy Sarnecki:
Det får du fråga Brå om förstås och inte mig.
Reporter:
Du sitter i deras vetenskapliga råd.
Jerzy Sarnecki:
Det är definitivt så och jag tycker man ska göra sådana studier och jag har i flera sammanhang pekat på att man ska titta på orsaker till invandrarnas överrepresentation.
Brå har hittills valt att inte på eget initiativ undersöka detta och man vill inte förklara hur diskussionerna gått. Det är ”inget som delges allmänhet eller media”, skriver pressavdelningen i ett mejl.
GRAFIK MEJL:
”inget som delges allmänhet eller media”
GRAFIK
Man hänvisar till att den samlade bedömningen har varit att ”den kunskap som finns är tillräcklig”.
GRAFIK MEJL:
”den kunskap som finns är tillräcklig”
Jerzy Sarnecki förklarar att han nu efter många års debatt arbetar med en ansökan om pengar till att undersöka orsakerna till överrepresentationen i sexbrott.
Jerzy Sarnecki:
Ja, jag tror att när vi är klara med den forskningen som inte finns som förhoppningsvis kommer igång så kommer vi att se, vi kommer att se att det är fattiga, unga män med invandrarbakgrund som begår den typen av brott.
Reporter:
Det vet du innan forskningen är gjord?
Jerzy Sarnecki:
Vad sa jag alldeles nyss? Sa jag att jag tror att vi kommer att se det eller sa jag att vi vet?
Reporter:
Tror. Men ändå det verkar nästan som att du utgår från det.
Jerzy Sarnecki:
Nej, jo, förlåt jag har alltså då studerat det här i 45 år och hittills har jag alltid hittat sådana effekter så jag har ganska goda skäl att förvänta mig att det blir så, men jag är helt öppen för andra resultat om det nu visar sig att det är andra faktorer.
Redan i mitten på 90-talet förkastade Jerzy Sarnecki den så kallade kulturkonfliktshypotesen. Den går ut på att övergreppen skulle vara en konsekvens av att utländska män inte förstår svenska kvinnors signaler.
Efter en studie av polisanmälningar i Stockholm kom han fram till att:
”invandrare också är överrepresenterade i våldtäkt mot helt okända kvinnor, där något kulturellt missförstånd knappast kan föreligga.”
GRAFIK:
”invandrare också är överrepresenterade i våldtäkt mot helt okända kvinnor, där något kulturellt missförstånd knappast kan föreligga.”
Om det handlar om rena överfall rör det sig inte om något kulturellt missförstånd.
Skylt:
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi
Jerzy Sarnecki (telefon):
Om det finns ett utrymme för kulturell tolkning av överfallsvåldtäkter så handlar det snarare om synen på kvinnor överhuvudtaget, och inte om någon form av missförstånd av vad kvinnan vill och inte vill.
Jerzy Sarnecki (telefon):
Idag skulle jag kanske vara något mer försiktig i att helt förkasta kulturhypotesen.
Men det finns de som anklagar brottsforskarna för att aldrig ha varit intresserade av att undersöka kulturella orsaker till sexövergrepp.
Skylt:
Ann Heberlein, författare och doktor i etik (M)
Ann Heberlein:
Jag har skrivit om våldtäkter sedan 2002, ursprunget är att jag själv blev våldtagen för många år sedan när jag var i 20-årsåldern det har präglat mig väldigt mycket.
Ann Heberlein:
Jag skiter i egentligen i gärningsmannen. Jag är inte intresserad av att stigmatisera den eller den gruppen, jag är intresserad av att se till att det begås så få våldtäkter som möjligt.
Ann Heberlein är en omstridd debattör som betonar kulturskillnader. Nyligen gjorde hon en undersökning av våldtäktsdomar med afghanska gärningsmän.
Reporter:
Men finns det någon risk när man fokuserar på gruppen gärningsmän och var de kommer ifrån att det faktiskt är så att man målar ut större grupper av invandrare som potentiella våldtäktsmän?
Ann Heberlein:
Ja, det är väl klart att den risken finns men de allra flesta människor är förnuftiga. Och vet att bara för att det finns en överrepresentation av män från till exempel Syrien så är inte det samma som att alla män från Syrien är våldtäktsmän så är det givetvis inte.
Hon anklagar brottsforskarna för att bekämpa rasism istället för att undersöka verkligheten.
Ann Heberlein:
Då ska vi se vad jag kan hitta. Det jag faktiskt satt och skrev om senast det var domen i det här Rissnefallet.
Skylt:
SVT Rapport 3 februari 2000
Reporterröst:
En av flickorna lyckades fly men den andra blev indragen i det här parkeringsgaraget där hon våldtogs av flera pojkar upprepade gånger.
Skylt:
Aktuellt 4 februari 2000
Reporterröst:
Dom åtta pojkarna 15 och 16 år gamla häktades av Solna Tingsrätt på sannolika skäl misstänkta för grov våldtäkt… tonas ut
Gärningsmännen hade invandrarbakgrund.
Sverigedemokraterna delade ut flygblad – och det var många som oroades av att händelsen skulle ge bränsle åt främlingsfientlighet.
Jerzy Sarnecki, som då hunnit bli professor i kriminologi, slår fast att gruppvåldtäkten inte har något med kultur att göra.
”Man bör tänka på att 99,9 procent av svenskarna och 99.6 procent av invandrarna inte är registrerade för våldtäkt.”
”Problemen är strukturella – inte kulturella”.
GRAFIK:
”Problemen är strukturella – inte kulturella”.
Efter Rissne började BRÅ ta hänsyn till kampen mot främlingsfientliga krafter, enligt Heberlein.
Ann Heberlein:
Man vill motverka rasistiska idéer, man vill motverka fördomar, man vill motverka att SD får fler röster och då börjar man förtiga, för det är faktiskt det man gör.
BILD: Forskning och framsteg
När BRÅs dåvarande våldtäktsexpert Klara Hradilova Selin av en journalist får frågan om det är relevant att ta upp andelen invandrare apropå det ökande antalet gruppvåldtäkter, så svarar hon:
Skylt:
Forskning och framsteg 9 oktober 2013
GRAFIK:
”Jag vet inte. Vad ska man ha den informationen till?”
Jag vet inte. Vad ska man ha den informationen till?
GRAFIK:
”Det handlar om människor som saknar olika typer av resurser som begår brott.”
Det handlar om människor som saknar olika typer av resurser som begår brott.
GRAFIK:
“Det finns ju även svenska killar som beter sig lika illa, men då resonerar man aldrig i termer av etnicitet.”
Det finns ju även svenska killar som beter sig lika illa, men då resonerar man aldrig i termer av etnicitet”, svarar hon.
Reporter:
Klara Hradilova Selin...
Jerzy Sarnecki:
Mm, mycket bra forskare, som jag känner väl. Klara säger exakt som jag sa till dig alldeles nyss att det finns andra skäl att eller andra uppdelningar mellan människor som man måste uppmärksamma. Hon uppmärksammar socioekonomisk status det tror jag är väldigt viktigt.
Reporter:
Hon ifrågasätter vad ska man med informationen till säger hon.
Jerzy Sarnecki:
I den kontexten då bedömer att socioekonomisk status är viktigare än etnicitet, det är möjligt i den diskursen var det helt rimligt.
Reporter:
Men det här med att man inte alls är intresserad är det ett tecken på att det liksom kan finnas ideologi eller perspektiv i det här som påverkar intresset?
Jerzy Sarnecki:
Jag känner Klara väl och jag tror att hon är en mycket gedigen forskare. Men om du vill veta hur hon tänkte för fem år sedan så får du fråga henne.
I ett mejl hänvisar BRÅ till att man vet från studier att överrepresentationen minskar när man tar hänsyn till ”olika sociala aspekter”.
Men varken hon eller BRÅ vill svara på några frågor i en intervju. Vilken roll spelar då kampen mot rasism?
Reporter:
Det kan inte ha varit ett hinder då för att man inte under alla de här åren har gjort en ordentlig undersökning just av kultur?
Jerzy Sarnecki (telefon):
Vem har styrts av vad har jag svårt att svara på. Jag kan svara på vad jag styrs av och jag styrs av behov att veta.
Jerzy Sarnecki (telefon):
Men att vi är rädda för rasismen det är rimligt och riktigt och viktigt, och att vi har idag ännu större anledning till detta helt uppenbart.
Jerzy Sarnecki hör till dem som anser att debatten om våldtäkter idag styrs av rasistiska motiv.
Jerzy Sarnecki:
Jag vet att väldigt många av Sveriges riksdagspolitiker och andra politiker utanför riksdagen använder den här frågan bara uteslutande för sina politiska syften som rätt ofta är direkt främlingsfientliga.
Reporter:
Och du återkommer till det.
Jerzy Sarnecki:
Jag är ganska envis på den punkten där tamejfan.
Reporter:
Jag tänker den politiska diskussionen är en sak, men det är ett offer bakom varje våldtäkt.
Jerzy Sarnecki:
Ja, men Petter det är på samma sätt som det är ett offer bakom varje mord som vi har forskat en hel del på.
Reporter:
Men varför har man inte gjort det på våldtäkterna?
Jerzy Sarnecki:
Förmodligen alltså jag kan inte svara på det, men vi kunde inte förstå att vi skulle så fruktansvärt gärna vilja ha de här kunskaperna nu när debatten kom på agendan.
Mustafa Panshiri:
Vi kommer få se mer av det här i framtiden om vi inte på ett ärligt sätt börjar prata om vad det här beror på och förklara kulturella skillnaderna som finns. Är det samma syn på kvinnor, jämställdhet, feminism i Sverige som det är i Afghanistan, till exempel. Om man tycker att det är samma patriarkala strukturer, fine, då är det enbart socioekonomiska orsaker vi ska fokusera på. Men om man tycker att nej det finns vissa skillnader här då måste man prata om det på ett ärligt sätt.
Vill du veta mer om hur granskningen gjordes? Läs vår metodtext Så gjorde vi kartläggningen. Uppdrag gransknings reportage Dömda för våldtäkt finns att se på SVT Play. Programmet sändes onsdagen den 22 augusti 2018.