Det var i mitten av 1970-talet som Janne Josefsson påbörjade sin karriär som journalist på radion i Stockholm. Under de 40 år som gått sedan dess har han hunnit med otaliga reportage som påverkat samhällsdebatten i Sverige, och han har blivit känd som journalisten som vågar gå sin egen väg.  

Nu är det dags igen, och Janne Josefssons sista reportage för Uppdrag granskning är ett program som avslöjar nya uppgifter om den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov. Mannen som åtalas för terrordådet i Stockholm, ett attentat som skördade fem liv. 

– Mycket har skrivits om det här fallet, men vi har ett unikt material där vi har närmat oss människor som känner Rakhmat Akilov, säger Janne Josefsson om granskningen och fortsätter: 

– Nu vill vi berätta om hans väg fram mot dådet på Drottninggatan.

En journalist med flera perspektiv 

Att som journalist tillföra nya perspektiv har varit genomgående för Janne Josefssons karriär och redan tidigt ledde den viljan honom utomlands. Janne Josefsson berättar om sina första år i branschen som en tid fylld av äventyr: 

– Jag reste mycket då och en gång minns jag, blev jag utslängd från Sovjetunionen och fick smuggla hem mitt reportage i ett cigarettpaket. Några månader senare är jag i USA och intervjuar Henry Kissinger. Det var år 1978. 

Men Janne kände att han ville tillbaka till Göteborg, staden som han själv växt upp i, och så småningom lämnade han Stockholm. Det var också i Göteborg som han började arbeta med tv, och ett av hans stora genomslag på 1980-talet kom att bli en dokumentärfilm om stadsdelen Örgryte och hemorten Biskopsgården.  

– På rätt sida älven hette den filmen och den handlar om skillnaderna mellan ungdomar i en niondeklass i Örgryte, som är ett välbärgat område i Göteborg, och Sjumilaskolan i Biskopsgården, där jag själv är uppvuxen. Den filmen fick väldigt stor uppmärksamhet och lever vidare än idag. Jag får fortfarande frågor om den.

Klassresor och klassklyftor 

Att På rätt sida älven blev en film som väckte starka känslor kan ha att göra med att den sändes vid rätt tid, en tid då Sverige stod i förändring. Janne Josefsson berättar att han gjorde filmen för att skildra de klassklyftor som vuxit fram och i filmen intervjuar han ungdomarna om deras framtidsdrömmar. Det är ett ämne som står honom nära: 

– Sverige var känt för den socialdemokratiska modellen, en medelväg där arbetarna fick det bättre även om de rika fick det ännu bättre. Även jag är en produkt av den modellen, jag är arbetarbarnet som kunde plugga vidare. Men På rätt sida älven visade att det inte alltid såg ut så. 

Klassklyftor och förortsproblematik blev under åren återkommande frågor i Janne Josefssons granskningar. På 90-talet direktsände han det omdebatterade programmet Fittja Paradiso och 2017 gjorde han en uppföljning i form av reportaget Pojkarna från Fittja. Det blev ett program med vittnesmål från en tuff miljö, problematiska uppväxter och svåra livsöden. 

– Man gör inte samma klassresa i Sverige längre, tror jag. Det är det som är förändringen. I förorter i områden med sämre ekonomi, där levererar demokratin vare sig trygghet eller skola. 

Att stora förändringar väntade Sverige var något Nobelpristagaren Henry Kissinger förutspådde för Janne Josefsson redan 1978. 

– Det var det han sa till mig, Kissinger, att Sverige är ett av de länder som kanske mest skulle påverkas av den globala ekonomin och dess förändringar. Sverige, medelvägen och den socialdemokratiska modellen.

Ansikte på makten 

Vad som drivit Janne Josefsson att granska samhällsfrågor under de 40 år som passerat, beskriver han själv som en vilja att ställa ansvariga till svars. Han säger att han ville få ett ansikte på makten: 

– Det var som om makten blev allt mer anonym i samhället och jag ville sätta ansikte på den. Ett tag gick det så långt att jag nästan blev besatt av att ingen skulle kunna täppa igen truten på mig. 

Janne berättar att han med åren såg mediernas roll förändras, och att mediernas inflytande växte sig allt större. I jakten på maktens ansikte hittade Janne Josefsson sin egen makt. 

– Idag har media, journalister, och inte minst Uppdrag granskning, fått en väldigt stor makt i samhället. Och det kommer med ett ansvar, att ha makten att kunna påverka människors liv. 

Fokus: Rakhmat Akilov 

I sitt sista Uppdrag granskning kommer Janne Josefsson att använda bästa sändningstid för att belysa den terrormisstänkte Rakhmat Akilovs liv i Sverige. Det blir en berättelse om en man från Uzbekistan, som 2014 sökte uppehållstillstånd men fick ett nej. 

Fredagen den 7 april 2017 sker ett terrorattentat i Stockholm – ett dåd som Rakhmat Akilov erkänner. 

– Fokus i media och i rättegången har varit mycket på offren och på de människor som överlevde. I det här programmet är vårt fokus Rakhmat Akilov. Det är en timme som är värd att se.

Janne gör ny serie 

Då Janne Josefssons reportage sänts på onsdag kväll kommer han så småningom att börja arbeta med en ny serie, ”Josefsson”, även om han under sommarmånaderna fortsättningsvis syns i Uppdrag granskning sommar. I programmet ”Josefsson” kommer Janne titta tillbaka på gamla reportage och söka upp personer som han träffat under sin karriär. 

Även om han ser fram emot den nya serien, säger han att han kommer sakna Uppdrag granskning.  

– Det känns vemodigt och ledsamt och jag kommer att sakna den här fantastiska redaktionen. Men jag går inte in i ett totalt mörker, jag ska göra nya program. Men inte för Uppdrag granskning. 

Se i klippet ovan då Janne Josefsson berättar om sitt sista reportage för Uppdrag granskning. Avsnittet sänds på SVT1 och SVT Play klockan 20 den 25 april 2018.