– Man har sett från industrin att här kan man göra pengar, så enkelt tror jag att det är, säger Magnus Wickman, professor och barnallergiläkare.
Ungefär 70 procent av jordens befolkning är laktosintolerant. Vi här uppe i Nordeuropa är det stora undantaget. Under årtusenden har vi utvecklat en genmutation som gör att vi även i vuxen ålder kan dricka mjölk utan att få magproblem.
Ändå har marknaden för laktosfria livsmedel exploderat under de senaste åren. Allt fler svenskar betecknar sig numera som laktosintoleranta – ett ord som de flesta inte hade hört talas om för tio år sedan.
Ökad efterfrågan
Harald Boye har jobbat som kock i sexton år, först på restaurang och nu som kökschef i skolköket på Katrinelundsgymnasiet. Under åren har han sett en ökad efterfrågan av laktosfritt.
– Vad kan det varit, någon i månaden kanske, det var inget stort problem då. Efterfrågan är större i dag än när jag började för femton sexton år sedan, säger han.
LÄS MER: Trodde hon var laktosintolerant – saknar anlag
På Katrinelundsgymnasiet behövs inget läkarintyg för att få specialkost. Men en del skolor har valt att kräva det för laktosintolerans. Dels för elevernas hälsa, dels för att laktosfritt kostar mer.
Dyra portioner
– Vi måste alltid avsätta en kock för specialkosten varje dag som enbart lagar 30-40 portioner, medan de andra två kockarna lagar tusen portioner. I relation till det så kostar de portionerna väldigt mycket pengar.
Magnus Wickman är en av Sveriges främsta experter på allergier. Han var med och grundade Bamsestudien som sedan 1990-talet följt över 4.000 barn och deras allergier.
Om det är en sådan liten andel som egentligen är laktosintoleranta, varför ökar försäljningen av laktosfria produkter då?
– Ja, det skulle jag också gärna vilja veta. Det är självklart så att vi ser att det har varit ganska mycket i media och framförallt i vissa tidskrifter, att det är sundare, nyttigare med laktosfritt. Men det finns ju ingen vetenskap som visar på den saken, säger han.
Mjölk värd 1, 6 miljarder
Den svenska marknaden för laktosfri mjölk är i dag värd 1,6 miljarder. Företaget Valio är marknadsledande. Man riktar särskilt in sig på unga kvinnor, som enligt en rapport företaget gjort, känner sig oattraktiva på grund av svullen mage och skäms över sina magbesvär.
På Valios hemsida kan man läsa: ”Nu kan alla använda laktosfritt. Både för den goda smaken och det nyttiga innehållets skull. Och för en lättare magkänsla.”
LÄS MER: Därför tål svenskar mjölk
Uppdrag granskning frågar Valio vad de har för belägg för att säga att innehållet är nyttigt, och får det skriftliga svaret: “Vi vill tacka dig för att du uppmärksammat oss på att formuleringen fortfarande fanns kvar på en gammal undersida som skulle ha raderats... Det är nu korrigerat. “
Valio skriver också att de uppmanar alla med magproblem att kontakta läkare och att försäljningsökningen kan bero på att hela familjer väljer att äta laktosfritt om någon i familjen är laktosintolerant.
”Typiskt lobbyarbete”
Tillverkningskostnaden för laktosfritt är något högre men kunderna har visat sig vara beredda att betala flera kronor mer för till exempel en liter mjölk. För mejeriföretagen, som brottas med minskad mjölkförsäljning, har det laktosfria sortimentet blivit en lukrativ marknad.
– Detaljhandeln tjänar ju också mer pengar på det här. Så jag tror att det här är ett typiskt lobbyarbete som gör att folk plötsligt ändrar sina matvanor, säger Magnus Wickman.
Finns det något problem i det?
– Jag tycker ju problemet är att det kostar mer, för den egna individen. Och sedan har man ju uppmärksammat någonting på barnsidan i Sverige, att man har fördröjt diagnosen hos barn som egentligen har ganska allvarliga tarmsjukdomar och tolkat det som att det är en laktosintolerans därför att det har blivit, så att säga, så vanligt och så populärt, säger han.
Matjournalisten Mats-Eric Nilsson gör serie för Uppdrag granskning
Mats-Eric Nilsson, journalist och författare, har under tio år granskat livsmedelsbranschen. Sedan publiceringen av hans första bok, Den hemlige kocken, har Mats-Eric Nilsson givit ut en rad böcker och varit chefredaktör för magasinet Hunger. Han var också med och grundade Äkta vara, en ideell medlems- och konsumentförening som driver frågor om bättre matkvalitet. Nu gör han konsumentjournalistik för Uppdrag granskning i tre delar.