Sverige ligger efter i sitt arbete med att återställa utdikade våtmarker, har Uppdrag granskning kunnat berätta. Så länge markerna är torrlagda läcker koldioxid ut i atmosfären.
Under lång tid har flera regeringar misslyckats med arbetet och stöd som skulle hjälpa våtmarksprojekt har dragits in gång på gång. Både länsstyrelser och våtmarkskonsulter som Uppdrag granskning pratat med säger att ryckigheten i den statliga finansieringen gör att projekt inte blir av.
Se reportaget: Klimatbomben – SVT Play
Men det handlar inte bara om stöd som dras in. Regeringen har även lovat samma pengar flera gånger – och kallat det för satsningar.
Nya satsningen från samma budget
När miljösatsningarna i budgeten för 2021 lanseras under hösten 2020 skriver regeringen i ett pressmeddelande:
“Nu föreslår regeringen en satsning på återvätning av våtmarker.”
Budgetanslaget innebär att Naturvårdsverket sammanlagt ska få 775 miljoner för de kommande tre åren: 350 miljoner för i år, 325 miljoner för 2022 och 100 miljoner för 2023.
Ett drygt halvår senare skickar regeringen ut ytterligare ett pressmeddelande om satsningar på våtmarker. De skriver:
”Regeringen satsar på återvätning av dikade våtmarker för att bidra till klimatmålen”.
Den här gången är det Skogsstyrelsen som ska få 169 miljoner kronor att dela ut.
”Behöver kommunicera våra satsningar”
Men Uppdrag granskning kan visa att Skogsstyrelsens pengar helt och hållet plockas från Naturvårdverkets budget. Det handlar alltså om samma pengar som kallades för en satsning över ett halvår tidigare.
Klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) säger att arbetet med utdikade våtmarker täcker stora delar av Sverige med många olika verksamheter och att det är bra att många myndigheter kan bidra.
– Det vi har gjort är att vi har avsatt pengar i budgeten som är beslutade och som nu kommer att kunna göra väldigt stor nytta. Sen är det självklart så att vi också behöver kommunicera våra satsningar. Vi måste visa för markägare, till exempel, och många andra intressenter att här finns det möjligheter att nu göra slag i saken och faktiskt förverkliga sina planer.
Våtmarker och klimatutsläpp
- På 1800-talet eskalerade torrläggning av våtmarker för att skapa nya åkrar. Utdikningarna har fortsatt – och fått stora konsekvenser för klimatet. Våtmarkerna som en gång band stora mängder kol, läcker nu i stället koldioxid rakt ut i atmosfären.
- För snart 50 år sedan skrev Sverige under Våtmarkskonventionen. Där har man, tillsammans med 170 andra länder, förbundit sig att skydda de viktiga våtmarkerna.
- I utdikade våtmarker blir den blöta jorden torr, vilket gör att syre kommer åt torven som finns i marken. Torv består ungefär till hälften av kol som avger koldioxid och lustgas när den bryts ned. Det är växthusgaser som påverkar klimatet och gör att jorden värms upp.
- Utsläpp från våtmarker som har dikats ut står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp – lika mycket som personbilstrafiken.
- När man återställer utdikade våtmarker, genom att gräva igen dikena, bromsas utsläppen. När växtligheten blötläggs släpps i stället metan ut, men summan av utsläppen blir betydligt mindre.
- 1999 satte Sverige upp det egna målet ”Myllrande våtmarker” som fokuserade på utsläpp, biologisk mångfald och grundvattenförsörjning. Det skulle uppnåtts 2020 – så har inte skett.
- 2019 slog FN:s klimatpanel, IPCC, fast att återställandet av våtmarker är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.