Snart drar säsongen i Åre igång igen, med studentveckor och sport- och påsklov. Det är under några intensiva veckor på vintern som byn formligen exploderar, men däremellan är Åre en spökstad.
– Byn blir den svarta byn. Jag kan titta ut från mitt fönster och se hur de drar igen i maj och öppnar upp nu i december. Däremellan bor det inte så mycket folk i de här husen och lägenheterna, säger Vivi-Anne Wassdahl.
Hon är 84 år och har bott sin lägenhet i Åre i halva sitt liv. Runt henne har tennisbanor och fotbollsplaner försvunnit. Gamla villor har sålts, rivits och ersatts av turistkomplex.
– Det är inte samma by, det är en utveckling som varit enorm, säger hon.
”Monacoprovins i Norrland”
För Åreborna är det en utveckling på gott och ont.
– Vi är ju som en liten Monacoprovins i Norrland. Vi har ju byggt en internationell produkt, säger Hans Westerlind, mäklare i Åre by.
Det är en bransch som går som tåget i Åre.
– Jag bedömer att Åres bostadsmarknad snart börjar omsätta två miljarder per år. Bara under 2016 har vi passerat 700 miljoner i försäljning, vilket är overkligt bra för en liten fjällby, säger han.
35 000 gästbäddar
Åre är en väletablerad turistort. I åratal har den byggts ut och numera finns 35 000 gästbäddar på orten. Prisbilden är hög. Inne i Åre by kan en lägenhet kosta uppemot 70 000 kronor kvadratmetern – siffror en mäklare kan glädjas åt. För den vanlige Årebon är det inte lika positivt.
– Det skulle vara lite roligare om det fanns folk i byn som hade råd att bo mitt i byn också för det är ju det som är problemet, de har inte råd att bo här, säger Li Nordenskiöld som bott hela sitt liv i Åre.
Vad är det för prisbild då?
– Det är Stockholmspriser och det har ju tyvärr inte alla råd att betala. Och självklart ska det bo turister i byn men det ska också bo bofast befolkning, säger hon.
Nyproduktion dominerar
Genom åren är det turismen som stått i fokus. När turistföretag velat bygga i Åre har kommunen ofta sagt ja. Det innebär att man i dag står med en bostadsmarknad som i princip bara handlar om fritidsboenden. Hans Westerlind bedömer att mellan 80 och 90 procent av all nyproduktion är just fritidsboenden.
Någon särskild satsning på permanenta boenden har inte skett. Det kommunala bostadsbolaget har kö. Inte bara i Åre, utan i alla kringliggande orter.
– Det är väl ett litet fattigdomsbevis av alla planerare, att man inte förstått det här behovet, säger Hans Westerlind.
För det är inte bara turister och säsongsarbetare som lockas till Åre. Genom åren har befolkningen sakta ökat och i dag bor det 11 000 personer i kommunen.
Behövs fler bostäder
Här är arbetslösheten lägre än genomsnittet, andelen företagare är den femte högsta i Sverige och orten lockar många unga. Åre befinner sig i en guldsits men för att få dem att stanna behövs fler bostäder.
– Vi har ju nästan ingen kommunal mark i byn, säger kommunalrådet Peter Bergman (S).
Hur kommer det sig?
– Jag tror inte man gjorde de strategiska markförvärv som skulle ha behövts. Man kunde inte se in i framtiden så långt att det skulle bli så hett och så eftertraktat, säger han.
Kommunen har sålt ut mark
Kommunen har satt sig i en rävsax. Genom åren har man sålt ut mark för att locka turistföretag till orten i hopp om att skapa fler arbetstillfällen. Men nu när arbetskraften finns har man knappt någon mark att bygga bostäder på. Nu finns planer på ett 100-tal lägenheter inne i byn men så mycket mer än så tror kommunalrådet inte att man kommer kunna bygga.
– Nu bygger vi ju lägenheter på andra orter och inte i Åre by, säger han.
Bland annat planeras det för ett 30-tal lägenheter i Duved och i Undersåker som ligger någon mil bort.
– Sedan måste vi börja planera för tomtområden så att vi på så sätt kan få en ruljangs på bostadsmarknaden, säger han.