I en stor läcka från ett bedragarnätverk som Uppdrag granskning fått finns interna kostnadskalkyler som avslöjar nätverkets budget för marknadsföring: nästan 13 miljoner kronor – i månaden. En del av det hamnar hos Meta när bedragarna köper annonsutrymme på Facebook och Instagram, som ägs av Meta.
Bluffartiklar på sociala medier är ett av bedragarnas främsta vapen för att locka in nya offer. Ofta används bilder på kändisar ihop med sensationella rubriker där de påstås ha tjänat pengar på olika investeringar.
– För mig är Meta nästan jävligare än skurkarna. För jag vet ju att skurkarna är ute efter bedrägerier. Meta utger sig för att vara ett vanligt företag, men så håller de på med sån här skit, säger fotbollsjournalisten Olof Lundh, som ofta används i bluffartiklarna.
Se programmet ”Bedragarnas imperium” på SVT Play
Klonar nyhetssajter: ”Ett demokratiskt problem”
Bedragarna klonar riktiga nyhetssajter, så att fejkartiklarna ser ut att vara publicerade på till exempel Aftonbladet eller SVT. Efter Uppdrag gransknings avslöjanden kräver intresseorganisationen Utgivarna att Meta redovisar vilka åtgärder de vidtar mot brottsligheten och vilka intäkter bolaget har från bluffannonser.
– Bluffannonserna skadar den journalistiska trovärdigheten hos de medier vars kända varumärken förfalskas. De skadar överhuvudtaget trovärdigheten hos den seriösa svenska nyhetsjournalistiken, vilket är extra allvarligt i en tid när samhället är utsatt för ständiga digitala desinformationskampanjer i syfte att skapa polarisering och politisk instabilitet. Så sett är Facebooks bluffannonser också ett demokratiskt problem, säger Stefan Eklund, vd för Utgivarna.
Experimentet: ”Ser väldigt illa ut”
Kritiken mot Facebooks ägare Meta och andra sociala medier är inte ny. Meta hävdar att man nu förbättrat sina rutiner kring bluffannonserna. ”Det strider mot vår policy att publicera annonser som främjar eller underlättar bedrägerier”, skriver Meta i en kommentar till Uppdrag granskning.
Vi låter IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka undersöka hur det har gått. Under en månad kartlägger han de fejkade artiklarna och granskar hur Facebook hanterar de han anmält.
– Det ser väldigt illa ut, konstaterar Karl Emil Nikka.
Se resultatet i videon ovan.
SÅ SVARAR META
I en skriftlig kommentar till Uppdrag granskning skriver Meta:
”Det strider mot vår policy att publicera annonser som främjar eller underlättar bedrägerier. Dessa brottslingar riktar sig mot människor och tjänster inom olika branscher med hjälp av sofistikerade upplägg – och att åtgärda detta kräver samarbete över branschgränserna mellan banker, regeringar, rättsväsende och telekombolag. Även om vi inte fått specifika detaljer om detta nätverk, står vi redo att granska och vidta åtgärder om vi hittar några överträdelser av vår policy.”
UTGIVARNAS KRAV
1. Meta bör transparent redovisa vilka intäkter bolaget har från bluffannonser och vilka åtgärder som Meta vidtar mot brottssyndikaten som använder Metas plattformar.
2. Meta bör omedelbart förenkla anmälningsprocessen för brottsoffer som drabbas av bluffannonserna.
3. Utgivarna – med SVT, Sveriges Radio, UR, TV4, Sveriges Tidskrifter och Tidningsutgivarna som huvudmän – kräver att polis, åklagare och domstolar ges ökade möjligheter att beivra bluffannonserna.
Uppdrag granskning har sökt Meta för en kommentar gällande Utgivarnas utspel.
