Cecilia Kahn: – Det räcker för mig att söka ett antal sommarjobb och få nej på nej på nej för att få en känsla av hur jobbigt det är att ta emot avslag på avslag.
Cecilia Kahn: – Jag hoppas att jag får ett jobb.
Cecilia Kahn: – Att folk i min ålder som är 24, 25 år gamla ska inte kunna jobba och utvecklas och skaffa ett eget hem och skaffa sitt eget liv och kanske tvingas bo hemma det är klart ett jätteslöseri.
Att få ned arbetslösheten och nå full sysselsättning har varit arbetarrörelsens och socialdemokraternas viktigaste ekonomiska fråga sedan 40-talet.
Under 70-talet hade Sverige cirka två procents arbetslöshet.
Arkiv 1978:
Olof Palme: – Denna arbetslöshet är fortfarande alldeles för hög. Framför allt bland ungdomarna.
I början av 80-talet steg arbetslösheten till över tre procent. Man började prata om massarbetslöshet.
Arkiv:
Ingvar Carlsson: – En arbetslös människa är aldrig och kan aldrig bli, i ordets rätta mening, en verkligt fri människa.
Sen kom 90-talskrisen. Arbetslösheten femdubblades.
Arkiv:
Per Westberg: – Klockan är nio och kammaren inleder sitt sammanträde.
2005 börjar moderaterna kallas sig Sveriges Arbetarparti, året efter vinner alliansen valet. Den sjätte oktober läser den nye statsministern Fredrik Reinfeldt regeringsförklaringen.
Arkiv 2006-10-06:
Fredrik Reinfeldt: – Över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden – trots stark tillväxt råder det massarbetslöshet för unga människor…
Det Fredrik Reinfeldt 2006 kallade massarbetslöshet var en arbetslöshet på cirka sex procent. I dag har arbetslösheten stigit till åtta procent. Var tolfte person är utan jobb, det är över 400 000 tusen människor.
Arkiv 2014:
Fredrik Reinfeldt: – Jag är övertygad om att I valet 2014 är det jobben som avgör. Vi måste göra mer för att unga ska få jobb.
Det stora slaget i årets valrörelse handlar framföra allt om en enda sak. Hur få ned den höga arbetslösheten. Men i kväll kan vi visa att moderaternas och socialdemokraternas löften inte är mycket värda.
Det handlar om det här. En över 40 år gammal och krånglig formel som bara en liten grupp ekonomer förstår men som kan påverka dig och mig betydligt mer än vad vi tror.
1976 fick ekonomen Milton Friedman Svenska Riksbankens pris, det så kallade Nobelpriset i ekonomi.
Han fick det bland annat för sin forskning kring inflation och arbetslöshet och han skapade begreppet ”Den naturliga arbetslösheten”, eller NAIRU – ett begrepp som också kallas jämviktsarbetslöshet.
Arkiv SVT, Årets nobelpristagare i ekonomi studiosamtal 1976-12-09:
Sven-Ivan Sundqvist: – Men ni är ju berömd för ert begrepp ”naturlig arbetslöshetsnivå”. Kan ni förklara det, så att även de arbetslösa blir övertygade?
Milton Friedman: – För att ta det på ett fånigt sätt: en skjortaffär har på samma sätt en ”naturlig skjortarbetslöshet”. Det vore oklokt för den affären att inte ha några skjortor på hyllorna.
Priset var kontroversiellt och bland annat en rad svenska nationalekonomer och forskare protesterade mot utdelningen. Över 4 000 människor samlades utanför Konserthuset i Stockholm. Teorin om den naturliga arbetslösheten går ut på att alla samhällen på sikt har en viss naturlig arbetslöshet.
Om arbetslösheten är för låg, det vill säga att utbudet av arbetslösa är litet på arbetsmarknaden, så kan arbetarna kräva högre löner. Högre löner innebär att företagen höjer sina priser. Då vill arbetarna ha ännu högre löner och så stiger inflationen.
Om det finns väldigt många arbetslösa på en arbetsmarknad så sjunker istället priset på arbetskraften. Inflationen går ned.
Enligt Milton Friedman finns det en eftersträvansvärd nivå på arbetslösheten där inflationen inte påverkas. Ett sorts jämviktstillstånd där arbetslösheten och inflationen är i balans.
Det betyder att försöker man sänka arbetslösheten under denna nivå, genom till exempel stora statliga satsningar, så kommer lönerna automatiskt att stiga och inflationen automatiskt gå upp. Det här sambandet lärs ut redan på grundkursen i Nationalekonomi.
Cecilia Kahn studerar nationalekonomi i Lund, nästa år tar hon examen. Hon hoppas sedan få ett bra jobb. Samtidigt vet hon att ungdomsarbetslösheten är rekordhög och att det dessutom enligt läroboken måste finnas en viss naturlig arbetslöshet.
Cecilia Kahn: – Enligt de nationalekonomiska modeller vi jobbat med i Lund framför allt på masternivå, så kommer det alltid finnas en arbetslöshet som kallas jämvikt.
En väldigt tydlig teori som visar på att högre löner skapar arbetslöshet.
Reporter: – De här modellerna kan även påverka dina chanser att få ett jobb, vad tänker du om det?
Cecilia Kahn: – Ja, vad tänker jag om det. Det känns ju nu som att arbetslösheten slår igenom i liksom alla fält och för alla. Man som universitetsutbildad har inget automatiskt skydd för det.
Cecilia Kahn: – Hela framtiden bygger på att ha en fast anställning så man kan bo någonstans och slippa bo hemma hos mamma och pappa. Det är klart att jag oroar mig över att inte få ett jobb.
Om man nu vill sänka arbetslösheten så kan man bara sänka den till jämviktsnivån. Blir den lägre tvingas centralbankerna enligt Milton Friedmans modell höja räntan för att arbetslösheten ska öka igen tillbaka till jämviktsnivån, allt för att undvika inflation.
Både moderaterna och socialdemokraterna lovar full sysselsättning. Något som upprepats allt oftare ju närmare valet vi kommer.
Arkiv:
Fredrik Reinfeldt: – Alla som har arbetsförmåga ska kunna ha ett jobb. När fler jobbar säkrar vi välfärdens finansiering.
Stefan Löfven: – Vi, mina vänner ska samla Sverige igen till full sysselsättning.
Anders Borg – Vi har fört en politik för fler i arbete. Och det är en politik för full sysselsättning.
Löftet om full sysselsättning blir svårt att hålla. För det uppdrag regering och riksdag gett åt Riksbanken är att inflationsbekämpningen är så viktig att arbetslösheten aldrig får bli noll.
Uppdrag Granskning har tittat närmare på ett stort antal dokument och rapporter som visar att regeringen och Riksbanken i hög grad använder sig av Milton Friedmans modell.
Riksbanken bekräftar att den kontroversiella teorin om en arbetslöshetsnivå är viktig när banken beslutar om räntan, en nivå som är omdiskuterad inom Riksbankens ledning.
Stefan Ingves: – Jag talar inte utifrån enskilda direktionsledamöter, jag kan bara i allmänna ordalag tala om hur resonemanget varit under årens lopp i den här frågan. Givet den här osäkerheten som finns har vi landat oss emellan, det finns alltid bland sex personer nyansrikedom, i det här intervallet 5-7,5 procent. Det har underlättat våra resonemang om arbetsmarknaden. Det har fungerat väl.
Full sysselsättning betyder nog för de flesta att alla som vill och kan ska ha ett jobb, och att arbetslösheten nästan är obefintlig. Men kan det verkligen vara det man menar när regeringen samtidigt följer en jämviktsmodell där arbetslösheten inte får bli för låg?
Anders Borg: – Hjärtligt välkomna hit.
När finansminister Anders Borg presenterade vårpropositionen i april pratade han om ökad sysselsättning och sänkt arbetslöshet.
Reporter: – Vad menar du med full sysselsättning?
Anders Borg: – Jag menar att alla som vill och kan ska ha ett arbete. Att vi kan pressa ned arbetslösheten så långt som möjligt givet att vi ska upprätthålla prisstabilitet. Och inte få obalans i ekonomin.
Den som lyssnar här kan tro att Anders Borg menar att full sysselsättning betyder att alla som vill kan och vill ska få ett jobb och att arbetslösheten nästan är obefintlig. Men om man lyssnar noga en gång till hör man att det finns en brasklapp.
Anders Borg: – Givet att vi ska upprätthålla prisstabilitet. Och inte få obalans i ekonomin.
Anders Borg säger att full sysselsättning är en arbetslöshetsnivå där inte inflationen ökar. Det vill säga samma sak som jämviktsarbetslöshet.
Enligt Konjunkturinstitutet och Riksbanken ligger jämviktsarbetslösheten nu på närmare sju procent.
Det betyder att när Anders Borg pratar om full sysselsättning så menar han inte en arbetslöshet på noll, en eller två procent. Utan det betyder en arbetslöshetsnivå som i dag ligger på närmare sju procent.
Reporter: – Men jämviktsarbetslösheten är i dag 350 000 människor. varför kan du inte vara ärlig och säga, du kan inte lova full sysselsättning i dag?
Anders Borg: – Nej, kärnan i det politiska uppdraget är just att arbeta med den typ av grundläggande förhållande på arbetsmarkanden gör så att fler kan vara i arbete. Det är det hela vår politik syftar till. Att öka arbetskraften, öka sysselsättningsgraden och pressa tillbaka jämviktsarbetslösheten.
Anders Borg säger att regeringens politik går ut på att sänka arbetslösheten och jämviktsnivån. Men det har man inte hänt än. Däremot har man lyckats hålla nere inflationen.
Reporter: – Varför är inflation viktigare än arbetslöshet?
Anders Borg: – Därför att erfarenheten är att där man tappar kontrollen över prisstabiliteten, då stiger arbetslösheten. Prisstabiliteten är försvarslinjen för låg arbetslöshet och hög sysselsättning.
Den fackliga organisationen LO har historiskt varit väldigt kritiska när socialdemokraterna inte har en tillräckligt tuff jobbpolitik. Men till och med LO är bakbundna av jämviktsmodellen. Då är det inte så enkelt att nå full sysselsättning.
Reporter: – Vad tänker du om jämviktsarbetslösheten?
Ola Pettersson: – Ja, att det finns någon gräns, om man pressar arbetslösheten under den kan det spilla över i högre inflation, det tror jag. Men jag tror att vi vet väldigt lite över var den gränsen ligger.
Ola Pettersson: – I ett väldigt kort perspektiv så tror jag det är svårt, svårt att pressa ned arbetslösheten under 5-6 procent. Men på längre perspektiv är jag naturligtvis helt övertygad om att vi kan pressa arbetslösheten under det.
Till skillnad från LO är beskriver sig tjänstemännens centralorganisation TCO som partipolitisk oberoende.
Göran Zettergren: – Det är nog väldigt känsligt för alla. Utom liten skara nationalekonomer. Det är känsligt för mig som chefsekonom på TCO naturligtvis att säga att jag tror att si och så många bör, eller kommer att få acceptera att vara arbetslösa. Självklart är det jättekänsligt för politiker. Det är känsligt för Riksbanken. Det är en fråga som man helst duckar.
Göran Zettergren har en bakgrund på både Riksbanken och Konjunkturinstitutet och han har forskat kring jämviktsarbetslösheten.
Göran Zettergren: – Politikerna har ju abdikerat den här arbetslöshetsbekämpningen till Riksbanken. Regering och Riksdag kan inte påverka arbetslösheten om Riksbanken har en helt annan uppfattning. Riksbanken kan alltid höja räntan.
Cecilia Kahn: – -Jag hoppas jag får ett jobb och att jag får arbeta med det jag utbildat mig till.
Trots alla ord om full sysselsättning kan man inte nå dit i dag.
En jämviktsarbetslöshetsnivå på närmare sju procent innebär att minst 350 000 människor måste vara arbetslösa. Allt för en låg inflation.
Cecila Kahn är en av de som borde ha bäst förutsättningar för att få ett jobb, hon har snart en ekonomiexamen och hon har ett stort kontaktnät.
Trots det har hon sökt en lång rad sommarjobb utan att hittills lyckas.
Cecilia Kahn: – I bästa svar ett svar där de säger nej. Konkursverket hade utannonserat 10 platser för jurister och nationalekonomer. Så jag sökte det och fick inget svar. Jag ringde upp till deras kontaktperson och hon berättade för mig att det var över 400 sökande till de platserna. Och att de gick vidare med andra kandidater.
Ifall hon inte få några ekonomijobb har hon också sökt ett jobb på ett sommarkollo. Ikväll ska hon på anställningsintervju.
Riksbankens och regeringens modell med en jämviktsarbetslöshet kan ge fördelar med en stabil ekonomi och stärkta företag.
Men det kan också ha ett högt pris med hundratusentals arbetslösa.
Vi frågar ekonomiprofessorn Mats Persson hur sann och vetenskaplig teorin är.
Mats Persson: – Jag vet ju egentligen inte vad som påverkar arbetslösheten, jämviktsarbetslösheten. Det kan vara en massa saker och vi vet inte riktigt hur stor den. Vi ser att arbetslösheten nu har legat och svängt kring sex, sju procent. Och då drar vi därav slutsatsen att jämviktsarbetslösheten är kring sex sju procent. Medan tidigare, för 20 år sedan låg den och svängde kring 2- 4 procent. Och då drar vi slutsatsen att jämviktsarbetslösheten låg någonstans där nere istället. Men vad egentligen jämviktsarbetslösheten är, det är väldigt svårt att säga. Men alla använder begreppet så som en tankeram är ju begreppet användbart. Om man sedan inte kan säga exakt vad det är, men det fungerar ändå som en tankeram.
Det är snart 40 år sedan som Milton Friedman fick sitt ekonomipris. Teorin har sedan dess tillämpats i många länder.
I Holländska Delft har professor Servaas Storm tillsammans med en forskarkollega gått igenom den forskning och de studier som gjorts sedan dess kring jämviktssambandet för att se hur hållbar teorin är.
Servaas Storm: – In science you expect people to be clear about their theories and to formulate hypothesis. And then test their claims by looking at historical data. I make a claim, and if I look at what has happened in the past, if I use historical data, do this data actually support or alternatively falsify my claim? That is what a scientific approach should be. Now in economics this is strange. Because the NAIRU… the empirical, historical evidence in support of equilibrium unemployment is actually very weak, very shaky, and very non robust.
Efter att professor Servaas Storm studerat jämviktsnivåerna i en rad västländer efter finanskrisen drar han slutsatsen att verkligheten inte beter sig som teorin.
Servaas Storm: – There is this interesting thing; with the crises now, actually all NAIRU estimates go wrong. In all countries, in Europe and in the US; actual employment has increased in 2008 and later to very very high levels. We have a situation that the unemployment is double the equilibrium unemployment, then prizes and inflation should fall, we should have deflation, five percent, a very very strong deflation, but we do not have it. Which again suggest that the NAIRU perhaps is not so good.
Cecilia Kahn är i Stockholm ett par dagar. Hon söker jobb, träffar föräldrarna och sin lillasyster som också söker sommarjobb.
Några veckor senare får Cecilias lillasyster veta att det inte blev något sommarjobb på glass-stället. Å Cecilia, fick inte ett enda av de ekonomijobb hon sökt. Istället fick hon det jobb på barnkollo hon haft tidigare.
Under studierna har Cecilia Kahn blivit allt mer kritisk till att det bara verkar finnas ett synsätt inom nationalekonomin, ett synsätt som präglas av en liten grupp manliga ekonomers erfarenheter. Till slut bildade hon en förening, Lunds kritiska ekonomer.
Cecilia Kahn: – Jag tror det är väldigt skadligt att nationalekonomin domineras så väldigt mycket av ett och samma synsätt, tror skadligt för disciplinen nationalekonomi i längden. att andra idéer beskrivs som utanför mainstream, det är något annat och att det verkligen förhindrar en öppen debatt om hur ekonomin funkar som vi lever i.
Under årets valrörelse pratar statsministerkandidaten Stefan Löfven allt oftare om full sysselsättning.
Stefan Löfven: – Vi har mod, ambition, vilja att ta oss tillbaka till full sysselsättning. Alla som kan och vill ska kunna få ett arbete. Det är och förblir socialdemokratins orubbliga mål.
Men trots alla löften har förutom statsminister Fredrik Reinfeldt också Stefan Löfven accepterat modellen, att Riksbanken bekämpar inflationen genom att arbetslösheten inte får sjunka under en viss nivå.
Reporter: – Vi har träffat en ung tjej, cecilia heter hon. Hur kan du lova henne och andra henne och andra jobb idag när jämviktsarbetslösheten ligger på närmre sju procent? Sjunker den under det så kommer riksbanken att höja räntan, det vet ju du.
Stefan Löfven: – Nej, alltså, återigen, du kan aldrig gå in i nån naturlag som säger att arbetslösheten måste vara sex-sju procent. Det behöver den inte alls vara. Det är därför vår strategi går ut på att trycka ned jämviktsarbetslösheten. Den ska vara lägre.
Reporter: – Men det här är en modell som regeringen, KI och Riksbanken jobbar efter?
Stefan Löfven: – Ja, det är teoretiska modeller. Det är bra att följa arbetslösheten och vad beror den faktiskt på. I dag har vi en situation där det svenska näringslivet säger att vi skulle kunna anställa människor som vi bara hittade dem med rätt utbildning. Det är klart att vi kan sänka den här strukturella arbetslösheten om vi ger dem utbildning och det är därför vi satsar så mycket på utbildning. Då får du ned den här jämviktsarbetslösheten.
Reporter: – Men hur ska de få jobb om det inte finns några jobb?
Stefan Löfven: – Jo, jobb ska finnas. Det är därför vi ska öka efterfrågan på jobb.
Reporter: – Men vi har inte sett några miljarder i offentliga sektorn än som kommer anställa de här människorna. Inga förslag...
Stefan Löfven: – Jo, vi lägger förslag på extratjänster. Extratjänster har vi. 20 000. Eller var det 21 000. Så det har vi. Jodå.
Reporter: – Men 21 000. Det är inte en halvering.
Stefan Löfven: – Nej, men någonstans ska man börja. Eller hur. Någonstans ska man börja. Och där börjar vi.
Reporter: – Varför lovar du fyll sysselsättning när du vet att det just nu inte går att sänka arbetslösheten under 350 000 arbetslösa?
Fredrik Reinfeldt: – Fast utgångspunkten från Riksbanken är ju så att säga deras inflationsmål. Och det är i grunden klokt och bra att en oberoende Riksbank lägger bra grund för prisstabilitet. Vi har levt i tid där vår köpkraft eroderade och när kronorna blev mindre värd. Och det var inte bra tider för vanliga löntagare. Men jag har inte Riksbankens uppdrag. Utan jag har ett annat uppdrag. Jag kan påverka det de kallar jämviktsarbetslöshet, Vi kan förändra hur arbetsmarknaden fungerar. Vi kan göra reformer som sänker trösklar och som då också, när det är verkningsfullt, kan leda till att det här som kallas jämviktsarbetslöshet trycks nedåt.
Reporter: – Men nu har inte den tryckts ner idag, och idag är den närmare sju procent. Det är 350 000 arbetslösa.
Fredrik Reinfeldt: – Nej, återigen, då måste man göra varaktiga reformer som förändrar förutsättningar. Kanske det mest verkningsfulla som har utvärderats är ju till exempel våra inkomstskattesänkningar. Men det är klart att det krävs mer reformer, men det måste göras på ett ansvarsfullt sätt. Det vill säga: jag kan inte lova reformer om jag inte samtidigt också kan förena det med ordning och stabilitet i offentliga finanser. För att kör vi ner Sverige i diket rent ekonomiskt. Ja då kommer arbetslösheten stiga mycket snabbt, och det vill vi inte.
Reporter: – De säger att de har målet full sysselsättning. Hur går det ihop?
Göran Zettergren: – Jaa, det undrar jag också. För det är ju så att det är inte bara Riksbanken, utan även i politiska kretsar har man ju nedprioriterat arbetslösheten. Man pratar väldigt mycket om den. Men i praktiken vill man inte vidta några åtgärder för att få ned den.
Varken Stefan Löfven eller Fredrik Reinfeldt kan lova Cecilia Kahn eller alla 400 000 arbetslösa jobb. För båda har accepterat en modell från 60-talet där inflationsbekämpning blivit politikens viktigaste mål.
Arkiv SVT Årets nobelpristagare i ekonomi studiosamtal 1976-12-09:
Milton Friedman: – Inflation is really a disease, which is precisely comparable to alcoholism. When you start to drink, the good effects come first. In the evening when you are drinking it feels nice, you feel warm. The bad effects come the next morning when you wake up with a headache.
Cecilia Kahn: – Det känns lite idéfattigt i politiken. Så på det sättet tror jag alla kan oroa sig för den sortens genomslag i politiken som ändå nationalekonomin har och kanske fattigdomen kring de teorierna.