Filipstad i Värmland har drygt 10.000 invånare och tar just nu emot 940 asylsökande. Det gör kommunen till en av de som tar emot flest flyktingar i landet, i förhållande till sin folkmängd. Per Gruvberger (S), kommunalråd i Filipstad, har länge protesterat mot flyktingpolitiken. Framförallt är det utvecklingen på sikt som oroar honom.

– Det fungerar inte. Och vi har lite sämre förutsättningar här med hög arbetslöshet, säger han.

De flyktingar som får uppehållstillstånd och bosätter sig kallas i statistiken för nyanlända. Och hur det ska gå för dem är den stora frågan i Filipstad. En nyanländ har två år på sig att etablera sig, därefter tar etableringsersättningen från staten slut. Nu har allt fler tvingats söka sig till socialkontoret för att överleva.

I botten av svenska kommuner

På tio år har andelen invånare som tar emot ekonomiskt bistånd i Filipstad ökat från drygt tre procent till nära tio procent. Det placerar kommunen i botten av alla svenska kommuner, tillsammans med Malmö, Eskilstuna och Borlänge. Den stora ökningen härstammar från kommuninvånare med utländsk bakgrund. Orsaken är situationen på arbetsmarknaden för de nyanlända.

Siffror som Arbetsförmedlingen tagit fram åt Uppdrag granskning visar hur arbetslösheten sjunker för inrikes födda – men stiger för nyanlända. I oktober 2015 var arbetslösheten 7 procent bland svenskfödda och 46 procent bland utlandsfödda. Kommunen har nu tillsatt en särskild tjänst, en integrationssamordnare, vars jobb det är att försöka vända utvecklingen. Han heter Jim Frölander och berättar för Uppdrag granskning om den verklighet han stött på.

Kritisk till etableringsreformen

– Många nyanlända har en ganska bristfällig kompetens vad det gäller hur det svenska samhället fungerar och man har en ganska bristfällig kompetens när det gäller det svenska språket, säger Jim Frölander.

Reporter: Och hur länge har de varit här?

– Ja, de kan ha varit här i fyra, fem år.

Kommunalrådet Per Gruvberger (S) har i flera år kritiserat den stora etableringsreformen, som ska ge jobb, utbildning och bostad till nyanlända.

– Det kan inte vara så att försörjningen för de människor som jobbar på att ta sig in på arbetsmarknaden ska ligga via försörjningsstöd i vissa kommuner, utan vi måste ta ett gemensamt ansvar för det och det fungerar inte med en tvåårig etableringstid, säger Per Gruvberger (S).