Inflationstakten har sjunkit ytterligare ett par procentenheter, visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB.
– Det går åt rätt håll. Trendkurvorna pekar neråt. Allt som allt är det hoppingivande, säger ekonomikommentator Alexander Norén.
Matpriserna sjunker också
Statistiska centralbyrån, SCB, skriver att matpriserna sjunker igen. Konsumentprisindex för augusti visar att prisnedgångarna blir små, men omfattar många olika varor.
Priserna stiger på sötsaker och glass, men för nästan alla andra varor blir det en sänkning.
Matpriserna fortsätter att stiga sett till årstakt, men enligt SCB börjar prisökningen sakta ned. Totalt har matpriserna stigit med 9 procent sedan augusti förra året.
Drivmedel som bensin och diesel blir däremot dyrare än i juli, vilket märks i många plånböcker.
Det som drar upp inflationen
Enligt Alexander Norén är det dels konsumtionen av sötsaker och glass som drar upp inflationstakten, men också rekreation och kultur.
– Det är nöjen vi kostar på oss. Och det är möjligen en pandemieffekt. Efter två år av att inte få göra något roligt vill vi verkligen göra det igen, säger han.
Lägre än Riksbanken trodde
Alexander Norén säger att den här nya inflationssiffran faktiskt är lägre än vad många analytiker hade förväntat sig. Den är även lägre än i Riksbankens prognos.
I nästa vecka inträffar riksbanksmötet, där Riksbanken beslutar om huruvida styrräntan ska höjas. Enligt Alexander Norén är just KPI och KPIF siffror som Riksbanken tittar noga på inför sådana beslut. Men trots den sjunkande inflationen tror han att Riksbanken kommer att bestämma sig för att höja styrräntan.
– Man vågar inte blåsa faran över än, säger han.
Skillnaden mellan KPI och KPIF
KPI och KPIF är två olika mått på inflation.
KPI, eller kosumentprisindex, baseras på den så kallade KPI-korgen, som består av ett antal varor och tjänster som ett genomsnittligt svenskt hushåll konsumerar under en månad. Urvalet av produkter uppdateras varje år. Korgen ska visa ungefär vad det kostar att leva i Sverige, och hur den kostnaden utvecklas över tid.
Enligt KPI var inflationstakten 7,5 procent i augusti, jämfört med 9,3 procent i juli.
Skillnaden mellan KPI och KPIF är att KPI räknar in förändringar av hushållens bolåneräntor, men i KPIF ligger räntan fast. KPIF påverkas därför inte av ändrade räntesatser för hushållens bolån.
Sedan 2017 är det KPIF Riksbanken använder som målvariabel för inflationsmålet på 2 procent.
KPI och KPIF beräknas och publiceras av Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad.
