På våren för hundra år sedan blev invånarna i ett litet jordbrukssamhälle i Kansas, USA, plötsligt sjuka i en influensa som ingen varit med om tidigare. Bondpojkarna från trakten tog med sig smittan till en närliggande armébas, där soldater tränades för sin kommande insats i första världskriget.

Via de amerikanska trupperna fördes smittan vidare till Europa och började spridas på båda sidor av skyttegravarna. Det är en av många teorier om hur den influensapandemi som så småningom fick namnet spanska sjukan började spridas över världen.

50 miljoner dog

En tredjedel av jordens befolkning smittades, framförallt unga personer, och minst 50 miljoner dog.

– Det är siffror som inte går att begripa egentligen. Det är ju i paritet med ett kometnedslag, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet, som beräknar att det dog runt 185.000 människor per dygn i världen när Spanska sjukan härjade som värst.

I dag vet forskarna att viruset ursprungligen kom från vilda gräsänder, där det cirkulerat i tusentals år utan att göra någon större skada, tills det plötsligt en dag färdades vidare och infekterade en annan djurart, troligtvis grisar, och därefter människor, vars immunförsvar aldrig stött på något liknande.

– Det blev som en skogsbrand. Varenda människa var ju mottaglig och kunde smittas, säger Björn Olsen.

Långt ner i lungorna

Influensan drabbade alla stridande parter i första världskriget hårt, vilket ingen ville erkänna av strategiska skäl. Det var först när den nådde Spanien, som var neutralt under kriget och vågade bekräfta utbrottet, som influensan blev en världsnyhet och fick sitt namn.

Till Sverige kom spanska sjukan under sommaren 1918 och drabbade oss i flera olika vågor de kommande åren. Ju fler gånger influensan återkom, desto dödligare blev den. Hundratusentals blev sjuka och runt 35.000 svenskar dog. I de värst drabbade länen, främst Norrland och Dalarna, sjönk medelinkomsten kraftigt i spåren efter sjukdomen.

Att spanska sjukan-viruset blev så dödligt beror enligt Björn Olsen bland annat på att det kunde ta sig längre ner i lungorna än vanliga influensavirus. De som fick de svåraste varianterna av viruset slutade helt enkelt att andas. Många dödsfall berodde också på infektioner som kom efter influensan.

– Lunginflammation, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Och det fanns ju ingen antibiotika så dödligheten blev väldigt hög.

Global pandemi en tidsfråga

Det är bara en tidsfråga innan nästa virus som kan skapa en ny global pandemi dyker upp, säger Björn Olsen.

– Det räcker med ett enda fall. Om det är fel fall och är ett virus som anpassar sig till människan och har förmåga att smitta från en individ till en annan.

Skulle ett virus liknande det som orsakade spanska sjukan dyka upp så är Sverige betydligt bättre rustat för att bemöta det än vi var 1918. Än så länge finns antibiotika som hjälper mot komplikationer som lunginflammation, liksom antivirala läkemedel som kan fungera förebyggande. Misstänkta sjukdomsutbrott världen över övervakas noga av hälsomyndigheter för att snabbt kunna ta fram vaccin om så behövs.

– Övervakning är jätteviktigt, både bland djur och människor. Dessa virus är oerhört oförutsägbara. Dyker de upp får det våldsamma konsekvenser. I och med att vi vet det kan vi också göra något åt saken, säger Björn Olsen.