Domen är vägledande för hela Europa. Den slår fast att stater måste få ha avlyssning för att kunna avslöja yttre hot, men i dagens dom säger Europadomstolen att det finns brister i FRA-lagen.

– Min spontana reaktion när jag läser domen är att domstolen godkänner huvuddragen i den svenska lagstiftningen men att den hittat tre brister. Nu får både vi och Regeringskansliet se över hur de här bristerna kan lösas, säger Ola Billger som är kommunikationschef på FRA.

Det finns enligt domstolen inget skydd för uppgifter som rör juridiska personer, exempelvis för organisationer som anmälaren Centrum för rättvisa. De berättar att den andra punkten lagstiftningen brister på gäller informationsutbyten mellan olika stater:

– Europadomstolen ser brister i hur den svenska regeringen använder information som en bytesvara med andra länder. Om man lämnar över information till ett annat land så finns det ingen garant för att det andra landet då skyddar den information, säger Fredrik Bergman som är chef för Centrum för rättvisa.

”Vägledande för hela Europa”

Den tredje punkten där FRA-lagen anses brista är tillsynen av avlyssnad information. För den person som blivit avlyssnad finns det inget sätt att kunna kontrollera att avlyssningen gått rätt till.

FRA-lagen diskuterades flitigt 2008 och infördes året därpå. Det var i och med de diskussionerna som Centrum för rättvisa lämnade in anmälan:

– Den lämnades in för 13 år sedan och i dag kom domen. En dom som kommer att bli vägledande för hela Europa. Om man ska få avlyssna personer så måste man också se till att det finns rättsäkerhetsgarantier, säger Fredrik Bergman.

Domar i Europadomstolen är juridiskt bindande, vilket innebär att svenska staten nu kommer behöva skriva om FRA-lagen på de tre punkter som de konstaterats brister i.

– Den signalspaning vi utför är viktig och är ett gott skydd för Sverige. FRA lyder under svensk lag, så hur regelverket ser ut är främst en fråga för politiken, säger Ola Billger