”AI kommer inte ta ditt jobb. Någon som använder AI kommer göra det”. Den klyschan har förföljt mig under 2023 i sociala medier. Inte sällan i reklaminlägg för en ”prompting”-skola för att lära sig prata rätt med chatbotar.
I början av året kom Goldman Sachs med sin prognos att 300 miljoner jobb i världen kan automatiseras om generativ AI lever upp till hajpen. En fjärdedel av dagens arbetsuppgifter i USA och Europa. Liknande uppskattningar har duggat tätt sedan dess.
Alla prognoser ska tas med stora nypor salt. Men att många jobb kommer att påverkas står utom tvivel. British Telecom ska ersätta 10 000 personer, IBM 8 000, Klarna räknar med att växa utan att anställa fler – med hjälp av AI.
Advokater, konsulter och HR är i riskzonen
Består en stor del av din arbetsdag av att jobba vid datorn? Då är du berörd. Brittiska utbildningsdepartementet publicerade i slutet av november en sammanställning av vilka yrken som påverkas mest.
Advokater, affärskonsulter, psykologer och HR-personal ligger högt på listan. Även programmerare, telefonförsäljare, kundtjänstpersonal och marknadsförare brukar dyka upp bland jobb som står inför stor förändring på grund av den nya sortens AI.
Tidigare var AI nog så imponerande, men arbetade i bakgrunden. I din kartapp, i passkontrollens ansiktsigenkänning, självkörande bilar eller hos cancerdoktorn som får hjälp att identifiera en begynnande tumör.
Generativ AI – den nya utvecklingen
30 november 2022 blev det mäktiga som fanns under ytan tydligt för alla. Den dagen lanserades ChatGPT och toppen av isberget blinkade nu i neon: ”generativ AI”.
Den här nya sortens AI analyserar inte bara innehåll, utan även skapar det. AI tar nu för sig även på arkitektkontoret, hos spelutvecklaren, och på kommunikationsbyrån. Igår, lagerarbetaren som ersattes av en robot. Idag, assistenten till på advokatbyrån. Imorgon, managementkonsulten?
Är det en oundviklig utveckling? Leder det till arbetslöshet? Vem vinner på det i slutändan?
Första frågan är enklast. Svaret är ”ja”. Försök stoppa tillbaka anden i flaskan.
Den andra frågan brukar besvaras genom att titta tillbaka på historien. AI är en lika fundamentalt förändrande teknik som ångkraft, elektricitet och datorer. När de såg dagens ljus visste vi inte att det sen skulle uppstå jobb som tågkonduktör, växeltelefonist och bredbandsinstallatör.
Kommer AI göra dig arbetslös?
Att det brukar lösa sig i slutändan betyder dock inte att det blir en enkel resa. Under omställningsperioden kommer en del inte hinna omskola sig till de nya spännande jobb som ännu inte finns. Alla gaslyktständare blev inte elektriker. Några blev bara arbetslösa.
Men förändring behöver inte betyda att du förlorar jobbet. Så länge som du inte insisterar på att göra som du alltid gjort. Ta bara lärare som exempel. Utbildningsväsendet har potential att revolutioneras med AI. Till det bättre. Men det kommer inte behövas färre pedagoger för det.
Kan förstärka utan att ersätta
Vem som vinner på utvecklingen beror på om vi kommer tänka kortsiktigt och nöja oss med att kapa kostnader genom automatisering. Eller utnyttja produktivitetsvinsten till att producera mer eller bättre genom att förstärka de mänskliga arbetarna med den nya tekniken, inte bara ersätta dem.
Då kan vinsterna fördelas bredare och klyftor minska i stället för att öka, eller som Erik Brynjolfsson, som leder Stanford Digital Economy Lab, uttrycker det:
”Om vi spelar våra kort rätt, så kan de kommande tio åren bli ett av de bästa decennierna i mänsklighetens historia”.