Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattade insats – den största i Sverige i modern tid och innebar att svensk krisberedskap prövades på samtliga nivåer. Det var också den största skogsbranden i modern tid i Sverige.
Staten tog över ledningen av kommunal räddningstjänst, en samverkansstab organiserades, krisledningsnämnder aktiverades, evakuering av medborgare och djur genomfördes, ett stort antal kommunala, statliga och privata aktörer bistod de ansvariga aktörerna under händelsen och Sverige begärde stöd från EU.
Ett stort antal frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälpte till och 69 olika räddningstjänster deltog i arbetet, enligt Försvarshögskolans utredning ”Bara en skogsbrand”.
26 rapporter
Regeringens utredde även händelsen i ”Skogsbrandsutredningen”.
Kritiken var svidande.
Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) analyserade 26 av rapporterna. I rapporterna återkom teman som; brister i samordning brister i kommunikation, ledning, rutiner, tydliga roller, och ansvar samt kunskap för att nämna några punkter, konstaterade MSB.
– Det finns väldigt många erfarenheter man kan ta med sig, säger Jan Wisén, biträdande chef på avdelningen för utveckling av beredskap på MSB, till SVT Nyheter.
Svårigheter med lägesbild
Regeringens särskilde utredare, Aud Sjökvist, pekade på avsaknad av riskbedömning i samband med att räddningstjänsten larmades i brandens inledande skede.
Bristerna handlade också om svårigheter att sammanställa och kommunicera en samlad lägesbild under insatsens första dygn i kombination med begränsad erfarenhet eller kunskap om skogsbränder och släckningsarbete.
Bristerna fick tydliga konsekvenser, enligt Sjökvist.
Underdimensionerad
Inledningsvis var räddningsinsatserna underdimensionerade. Detta ledde bland annat till att man inte lyckades omringa branden utan tvingades ”jaga” den.
Räddningsinsatserna låg redan från början ”steget efter branden”.
Ledningsmodellen fungerade inte
Den mest direkta konsekvensen av räddningstjänsternas begränsade erfarenhet av större skogsbränder var att det dröjde innan räddningsledarna, som dessutom växlade över tid, insåg att den normala ledningsmodellen inte fungerade.
Det dröjde flera dagar innan räddningscheferna i de berörda kommunerna samlades och kom överens om att be länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningsarbetet.
Brister i lagstiftning
Försvarshögskolan pekade på flera brister i kopplingen mellan lagstiftning, systemprinciper och centrala aktörers förmåga och beredskap att utföra sina uppdrag.
Enligt MSB är myndigheterna bättre rustade för skogsbränder sommaren 2018, tack vare erfarenheterna från sommaren för fyra år sedan.
– Det handlar om att ställa större krav på samverkan. Man är betydligt snabbare och på tå och kraftsamlar betydligt tidigare, sade MSB:s Jan Wisén i SVT Nyheters direktsändning på tisdagen.
– Den här typen av klimatförhållanden som rådde 2014 och som råder nu kommer att bli allt vanligare. Vår mentala och praktiska förberedelse är mycket större idag. Man kraftsamlar tidigare.