De misstänkta hybridattackerna mot europeiska länder avlöser varandra. I samarbete med flertalet public service-bolag kan SVT visa på omfattningen och bredden av metoderna som används för att destabilisera Europa.
– Ryssland vill splittra Nato och EU, försvaga och så misstro i våra samhällen, säger Thomas Nilsson, chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Tar allt större risker
Kartläggningen visar att aktörerna bakom de misstänkta hybridangreppen tar allt större risker och det finns också tecken på ett ökat antal händelser där mer våldsamma metoder använts.
– Ryssland bedriver den här typen av verksamhet mot oss och vi ser att man är beredd att ta allt större risker. Här är hybrida attacker ett medel för att nå sina syften utan att man behöver driva det till ett mer konventionellt krig, säger Thomas Nilsson.
Enligt myndighetskällor i flera länder använder Ryssland i allt högre utsträckning mellanhänder för hybridattackerna, så kallade proxys, och dessa utförare kan vara allt vara allt från livsstilskriminella till personer som rekryterats online och utför tjänster mot betalning. Säkerhetspolisen beskriver de onlinerekryterade personerna som ”förbrukningsagenter”.
– Det handlar om att försöka förmå någon att göra något mot något. Och det är det vi är vaksamma på, säger Fredrik Hallström, operativ chef på Säpo.
Kan riktas mot Norden
En majoritet av de misstänkta hybridattackerna i kartläggningen har riktats mot länder i Östeuropa, framför allt de baltiska länderna och Polen, men även Tyskland. Samtidigt väntas Rysslands hybridkrigföring att bli mer inriktad mot Norden och Sverige. Här kommer utvecklingen i Ukraina att ha betydelse, enligt Henrik Häggström, strategisk rådgivare på Försvarshögskolan.
– Det är bara en tidsfråga innan fokuset kommer skifta mot Norden. Putin har ju tydligt deklarerat det kommer får konsekvenser att vi gick med i Nato.
Han får medhåll av Thomas Nilsson på Must:
– Ryssland har inte oändligt med resurser och i dag bedriver man mycket av den här verksamheten riktat mot Ukraina. Kan man omfördela resurser i andra riktningar skulle en kunna vara vårt närområde och Sverige, säger Thomas Nilsson.
Så genomfördes kartläggningen
SVT har tillsammans med flera public service-bolag inom EBU:s nätverk för grävande journalister kartlagt misstänkta ryska hybridattacker i Europa. Totalt har vi gått igenom omkring 80 fall som inträffat under 2024 och 2025.
Över 60 av dem har klassats som misstänkta eller bekräftade ryska hybridaktioner, baserat på uppgifter från myndigheter, källor och egna granskningar.
Två av fallen som finns med bland de misstänkta berör Sverige: IT-attacken som drabbade ett 100-tal företag, där gruppen bakom den enligt experter har kopplingar till Ryssland – samt påverkansoperationen via en rysk fond.
Under arbetet med kartläggningen har vi även undersökt fall som senare uteslutits eftersom uppgifterna fortsatt är mycket oklara eller där utredningar slagit fast att det rör sig om något annat. Till exempel en av urspårningarna på Malmbanan.
Begreppet hybridangrepp
Begreppet hybridangrepp omfattar bland annat sabotage, påverkansoperationer och cyberattacker. Kartläggningen utgår från en snäv definition av termen och omfattar därför inte det som myndigheter klassificerat som spioneri.
Ryssland har i flera fall nekat till inblandning.
