Den 20-årige mannen hade på grund av misskötsamhet fått tillträdesförbud på svenska idrottsevenemang.

Trots förbudet gick han vid minst två tillfällen på AIK-matcher i Allsvenskan. Under Stockholmsderbyt mot Hammarby i augusti förra året var han aktiv i slagsmålet som bröt ut på läktaren – och dömdes i förra veckan för bland annat våldsamt upplopp och brott mot lagen om tillträdesförbud.

Enligt AIK:s säkerhetschef Henrik Koch är det svårt att identifiera och stoppa personer från att gå på matcherna.

– Vi har en massa entréer, vi får inte dela ut bilder på de som har tillträdesförbud och vi har inte systemen att kunna kolla legitimation i dag. Med andra ord är det ganska lätt att ta sig in här ändå, säger han.

Enligt polisen utfärdades 149 tillträdesförbud kopplade till fotbollsevenemang under 2022. I dagsläget är 65 stycken aktiva.

Införde exkluderingsstrategi

Svensk fotboll övergav för några år sedan den så kallade villkorstrappan, som kritiserades för att fokusera på kollektiv bestraffning. I stället infördes den så kallade exkluderingsstrategin – som går ut på att individer som begår brott eller bryter mot ordningsregler ska identifieras och lagföras, alternativt drabbas av andra sanktioner som arrangörsavstängningar.

– Både vi och supportrarna var nog ganska överens om att vi ville att enskilda personer skulle ta straff för sina gärningar. Vi stänger av folk, vi polisanmäler alla brott som sker inne på arenan, vi gör det som vi har möjlighet att göra, säger Henrik Koch.