Vårdbiträdet Stine Christophersen kallades in till Attendos huvudkontor efter att hon våren 2020 lämnat uppgifter till Expressen och larmat om brister i smittskyddet på sin arbetsplats på äldreboendet Sabbatsbergsbyn i Stockholm under den pågående coronapandemin, kunde Ekot avslöja i förra veckan.
Nu ska åklagare granska händelsen och bedöma om hanteringen från Attendocheferna kan vara brottsligt utifrån meddelandeskyddslagstiftningen.
Spelade in mötet
Med sin telefon spelade Stine Christophersen in mötet med representanterna för Attendo. I inspelningarna går det att höra hur cheferna kallar henne illojal och beskyller henne för att sprida falsk infomation. Hon blir delgiven en erinran där det står att hon riskerar uppsägning om hon gör något liknande igen.
Chefsåklagaren Anders Hirsch vid Norrorts åklagarkammare har nu bett polisen skriva en polisanmälan om brott mot lagen om meddelandeskydd i enskilda verksamheter.
– Jag har tagit del av det och överlämnat det till polisen för att upprätta en anmälan. Sedan kommer en åklagare att granska det och besluta om förundersökning ska inledas, säger han till Ekot.
Ingen av de som företrädde Attendo har velat ställa upp på en intervju med Ekot om vad som hände på mötet. En av deltagarna har svarat skriftligt och menar att hen inte brutit mot mot repressalieförbudet i medieskyddslagen och inte ställt frågor i syfte att efterforska källa, enligt Ekot.
Attendo: Välkomnar prövning
Enligt Makan Afshinnejad, presschef på Attendo, ser man positivt på beskedet.
– Vi välkomnar att fallet prövas av rättsvårdande myndigheter och kommer att samarbeta fullt ut med dem, säger Makan Afshinnejad.
– Ingen medarbetare ska riskera att utsättas för repressalier för att man påtalar brister.
Hur ser du på att detta ska ha hänt?
– Jag har ingen kommentar på det. Vi välkomnar att fallet prövas.
Fakta: Meddelarskyddet
• Meddelarskyddet innebär att den som lämnar uppgifter till massmedier har rätt att vara anonyma om de vill det.
• Deras identitet får inte avslöjas eller efterforskas.
• Att röja en anonym källa kan vara straffbart.
• Syftet är att personer ska kunna känna sig säkra om de berättar om missförhållanden.
• Principen baseras på grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
• Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter gäller för anställda på statliga och kommunala myndigheter, kommunala bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över samt anställda i privat verksamhet inom skola, vård och omsorg som till någon del är offentligt finansierad.
Källor: Nationalencyklopedin och Journalistförbundet (TT)