Såväl Riksdagsförvaltningen som Riksrevisionen har anlitat Idemia för att göra lånekort och id-kort.
— Situationen är olycklig. Vi har pausat våra inköp, säger Olle Castelius, pressekreterare på Riksrevisionen.
Även Luleå Tekniska Universitet, Försvarsmakten och Linköpings Universitet uppger att de stoppat inköp från Idemia, efter uppgifterna från SVT.
Statligt avtal
— Vi ser oerhört allvarligt på det här. Jag är rent ut sagt förbannad över att vi är i den här situationen, säger Anders Thoursie, it-direktör på Åklagarmyndigheten som också sköter it-upphandlingar åt Ekobrottsmyndigheten.
Idemia har statligt ramavtal, vilket innebär att de godkänts av Kammarkollegiet som leverantör till den offentliga sektorn.
Flera myndigheter har nu kontaktat Kammarkollegiet, som inte själva visste att Idemia är svartlistat.
— Det är inte en lista som vi löpande följer. Vi kände inte till att Idemia var på listan förrän ni kontaktade oss, säger Anna Clara Törnvall Wittgren, chef för Statens Inköpscentral på Kammarkollegiet.
Vill se ändring
Anders Thoursie, it-direktör på Åklagarmyndigheten tycker det är olämpligt att ett svartlistat bolag har ett statligt ramavtal. Som reglerna ser ut idag är svartlistning inte grund för att stängas av som leverantör. Han vill att det ändras och att lagstiftningen ses över.
— Åklagarmyndigheten vill absolut inte vara i närheten av den här typen av sammanhang. Den här spärrlistan handlar om vad jag förstår bevisad korruption eller där företag erkänt att man agerat bedrägligt eller korrumperat. Det är en global spärrlista som man rimligen bör kunna luta sig emot, säger Anders Thoursie.
Kammarkollegiet utreder
Kammarkollegiet är nu i kontakt med Idemia och försöker få en bild av situationen. Än så länge har företaget kvar sitt ramavtal.
Idemia har avböjt intervju men skriver till SVT att företaget erkänt korrupt beteende hos sin underleverantör och har vidtagit åtgärder för förbättra sina rutiner.
Världsbankens svarta lista: Sanktionslistan
På Världsbankens svarta lista, sanktionslistan, finns över 2000 företag från hela världen. De har varit aktörer i utvecklingsprojekt som finansieras av Världsbanken, men befunnits skyldiga till ett korrupt beteende.
Utredningarna görs av Världsbanken själva och även om de är grundligt utförda, ska de inte jämföras med en fällande dom i en rättslig instans.
Om Världsbanken kommer fram till att det är sannolikt att företagen eller personerna varit inblandade i korruption hamnar de på listan och är under sanktion under en tidsperiod. Det innebär att de inte får några nya kontrakt med Världsbanken eller andra utvecklingsbanker.
Sanktionsperioden kan variera från några år, till livstid. De svenska företag och individer som är satta under längst sanktion, är det ända till och med år 2999.