Det var i maj 2014 som 28-åringen från Albanien sökte uppehållstillstånd i Sverige. Han ansågs inte ha skyddsbehov trots att han berättat om blodsfejden som familjen var involverad i och att hot riktades mot honom sedan hans far gripits.
I augusti 2015 fick mannen avslag från Migrationsverket. Han överklagade och fick ytterligare avslag av förvaltningsrätten i Göteborg två dagar innan julafton samma år. 28-åringen begärde prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen, men fick inte det och återvände till Albanien våren 2016.
– Han var uppgiven när han fick avslaget. Han sa att han inte skulle kunna stanna i Albanien, att han måste hitta någon annanstans att leva, säger Anders Hedqvist.
”Kontakt för ett par dagar sedan”
Under sin tid i Sverige bodde 28-åringen på asylboendet Hotell Mälarblick i Strängnäs. Han lärde känna platschefen Anders Hedqvist och hjälpte honom på asylboendet med olika sysslor under de år han tillbringade där.
– Vi hade kontakt med varandra senast för ett par dagar sedan via Facebook, och frågade hur är läget och sånt? Sen hörde jag i går via en annan gemensam bekant vad som hade hänt, berättar Anders Hedqvist.
Polisen om motivet: ”blodshämnd”
Albansk polis bekräftar att 28-åringen sköts till döds i Tirana under tisdagen. Motivet ska vara blodshämnd.
Enligt flera källor som jobbar med de här traditionella fejderna är detta fortfarande ett problem i Albanien även om det inte är lika vanligt som tidigare.
Mannens far dömd för mord
Bakgrunden till blodshämnden är att 28-åringens far dödade två personer år 2000, något fadern senare dömdes till livstids fängelse för.
Albansk polisen har efter mordet på den 28-årige mannen efterlyst en gärningsman som ska vara släkt till de offer som dödades av mannens far i den snart 20-åriga fejden.
– Migrationsverket har inte fattat rätt beslut. De avslog hans asylansökan och nu är han död, säger Ervin Daja, som var asylsökande med 28-åringen och även han blivit utvisad till Albanien.
”Ingen konkret hotbild”
Migrationsdomstolen i Göteborg beslutade att avslå 28-åringens ansökan eftersom han inte ansågs ha lämnat en trovärdig berättelse om att det fanns en konkret hotbild på grund av blodshämnd. Domstolen hänvisade till aktuell landinformation om Albanien och kom fram till slutsatsen att rättsväsendet ”trots förekommande brister” generellt kan erbjuda skydd mot blodshämnd.
Migrationsverkets presskommunikatör Irene Sokolow hänvisar frågor om avslaget till Migrationsdomstolen som prövat och avgjort ärendet.
– Det är den som bör svara hur man resonerade och det framgår också av domen, säger Irene Sokolow.
Advokaten: ”Man trodde inte på honom”
Maravgi Staifo företrädde den 28-åringe mannen i asylprocessen.
– Jag blir väldigt ledsen över detta. Oerhört tragiskt, äger han.
I domstolsförhandlingen hänvisade han och klienten till hotbilden, som enligt advokaten var självupplevd och detaljerad med en genuin fruktan för livet.
– Men tyvärr trodde man inte på honom och ansåg att han kunde få skydd i Albanien. Det här är ett tydligt bevis på att vi hade rätt i det han berättade, men tyvärr fick han inte gehör för sina skäl, säger advokaten.
Fakta: Blodshämnd
I Albanien, liksom ett antal andra länder runt om i världen, åberopas fortfarande flera hundra år gamla seder. Blodshämnden, som den kallas, ger enligt seden en familj rätt att utföra mord om någon i familjen förolämpas allvarligt eller dödas. Det finns exempel på fejder som pågått i generationer. I Albanien finns flera organisationer som bedriver medling för att få släkter som är i fejd med varandra att försonas.
Både EU och FN har ställt krav på att Albanien ska lägga fram en handlingsplan för att få stopp på fejderna. Straffen har skärpts till minst 20 år upp till livstid för mord relaterade till blodsfejder. Men kritikerna anser att rättsväsendet inte kan komma åt problemet.
I avslag gällande ansökningar där fejder anges som skäl för att få uppehållstillstånd, är det vanligt att svenska domstolar bedömer att Albaniens rättsväsende anses ha förmåga att kunna skydda hotade medborgare.