Det är den 22 juli 2011, omkring klockan fyra på eftermiddagen och politikern Ali Esbati är i en sal i det vitmålade huvudhuset på Utøya och håller ett föredrag.

– När de första skotten kom var jag lika övertygad som många andra att det var smällare, säger riksdagsledamoten Ali Esbati (V) i SVT:s Morgonstudion.

Men allteftersom skotten fortsätter inser han att det är ett attentat med avsikt att döda. Till en början tror han att det är flera attentatsmän.

– Eftersom det var så oerhört många skott som sköts trodde jag länge att det var flera personer som sköt eller till och med sköt mot varandra. Det var svårt att förstå att en enda person kunde avlossa så många skott som det var frågan om.

Vad tänkte du?

– Jag var ganska lugn mesta tiden fram till slutet av händelsen när jag trodde att det var över eftersom det var en helikopter i luften och man kunde så blåljus på landsidan. Men då dök han upp där jag stod.

– Då var jag ganska övertygad om att jag skulle bli skjuten och dödad, säger Esbati och fortsätter:

– De starkaste minnena är att komma över på landsidan och se unga människor som gråter, skriker, är apatiska och berätta om gemensamma bekanta de har sett bli dödade.

Vad har det satt för spår i dig?

– Det här tankegodset som terroristen stod för, som han dessvärre inte är ensam om, det lever där ute och det är den stora faran, säger Ali Esbati tio år efter terroristattentatet.