Så här kommenterar Kungliga vetenskapsakademiens ständiga sekreterare Göran K Hansson att det i år enbart är män som tilldelats priser:
– Alla årets pristagare har gjort stora insatser och är värdiga mottagare av Nobelpriset. Men det är tråkigt att vi för andra året i rad inte har någon kvinna bland pristagarna.
Forskningen tidigare dominerats av män
Varför tror ni att det har blivit så här?
– Det finns flera skäl till att så få kvinnor fått Nobelpriset. Ett är att forskningen tidigare dominerats helt av män och att det fortfarande finns ganska få kvinnliga forskare inom vissa delar av forskarvärlden, säger Göran K Hansson och fortsätter:
– Tidigare har Nobelkommittéerna också dominerats av män, och det kan ha haft betydelse, men så är inte längre fallet. I dag har tre av fem Nobelkommittéer kvinnliga ordföranden, och det finns en betydande andel kvinnor även på andra ledande poster inom de prisutdelande institutionerna. Jag kan inte se att det idag skulle finnas utrymme för någon partiskhet gentemot kvinnor bland prisutdelarna.
Kommittéerna nominerar inte själva
– Men Nobelkommittéerna nominerar inte själva de kandidater som ska komma ifråga för Nobelpriset. Istället inbjuds forskare (respektive författare, politiker etc för litteratur- och fredspriserna) över hela världen att nominera till Nobelpriset. Här kan kanske finnas en bias. Jag undrar alltså om det inte finns ett antal kvinnliga forskare som gjort stora upptäckter men som inte blir nominerade.
Göran K Hansson hoppas på en jämnare könsfördelning bland Nobelpristagare i framtiden och Vetenskapsakademien har ett åtgärdsprogram som bland annat består i att välja in fler framstående kvinnliga forskare i Nobelkommittéerna.
Tror ni att det någonsin kan bli fler kvinnor än män som vinner under ett år?
– Ja.
Här är alla årets Nobelpristagare
Nobelpriset i fysiologi eller medicin:
Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young (USA)
Amerikanerna Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young får dela på 2017 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptäckter av ”molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm”, det vill säga den biologiska klocka som växter och djur använder sig av för att styra sin dygnsrytm.
Nobelpriset i fysik:
Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne
Årets Nobelpris i fysik går till upptäckten av gravitationsvågor och skapandet av den detektor som möjliggjorde upptäckten.
Priset går till amerikanerna Kip Thorne, Barry Barish och Rainer Weiss.
Nobelpriset i kemi:
Jacques Dubochet (Schweiz), Joachim Frank (USA) och Richard Henderson (Storbritannien)
Nobelpriset i kemi tilldelas schweizaren Jacques Dubochet, tysken Joachim Frank och britten Richard Henderson.
De tilldelas priset för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi, en metod som möjliggör och förenklar avbildningen av biomolekyler.
Nobelpriset i litteratur:
Kazuo Ishiguro (Storbritannien)
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas författaren Kazuo Ishiguro som skrivit bland annat ”Återstoden av dagen” och ”Berg i fjärran”.
”Som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen”, lyder en del av motiveringen.
Nobels fredpris (utdelas av norska Nobelkommittén):
ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons)
Årets fredspris tilldelas den Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, ICAN.
ICAN får priset ”för sitt arbete för att uppmärksamma de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen”, skriver norska Nobelkommittén i sin motivering.