Kravet framförs av 57 länder på schweiziskt initiativ till FN:s säkerhetsråd.
– Ett misstag i arbetet, säger Centerpartiets utrikestaleskvinna Kerstin Lundgren om att Sverige avviker.
– Det är självklart att Sverige ska stå på. Vi håller ju fanan högt om mänskliga rättigheter, säger KD:s motsvarighet Désirée Pethrus.
De får medhåll av sina kollegor i FP, V och MP.
”Fel tajming”
Bodil Ceballos (MP) säger att hon på fråga till kabinettssekreterare Frank Belfrage, utrikesminister Carl Bildts (M) närmaste man, fick svaret att det var ”fel tajming”.
Riksdagspolitikerna är överraskade av det som hänt med Syrienbrevet. Lundgren, som representerar C i utrikesutskottet, säger att det är närmast unikt att Sverige som enda EU-land inte skrivit på i en sådan här fråga.
-Det är anmärkningsvärt, om det blev så att vi höll på att bli ensamma kvar, då borde vi ha fått en förnyad diskussion om att detta höll på att hända. Det är ett kärnområde för Sverige att hävda internationell rätt och att vi ska använda oss av den internationella rättens instrument.
Inte första gången
Det är inte första gången som ögonbryn höjs för att Sverige ställer sig i ett eget hörn inom EU i Syrienfrågan.
I december 2011 blockerade Sverige sanktioner på telekomområdet. I EU-kretsen förekom syrliga kommentarer om en ”Ericsson-faktor” – att Sverige skulle värna telekomjättens intressen i diktaturen. Det förnekades av utrikesminister Carl Bildt (M) som underströk oppositionens behov av att kunna använda mobiltelefoner och -kameror.
Syrienbrevet väcker också frågan hur brett M och UD förankrar sina beslut. Utrikespolitik är av tradition brett förankrad i såväl regering som riksdag.
Samtliga oppositionspartier kritiska
Samtliga de rödgröna oppositionspartierna ställer sig också kritiska till det svesnak agerandet, liksom Sverigedemokraterna.
-För mig är det självklart att Sverige borde skriva under det här brevet, för Sverige har den principiella hållningen att alla som begår brott mot mänskligheten förr eller senare ska ställas till svars, säger Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin.
Länderna som skrivit på
Albanien, Andorra, Australien, Belgien, Botswana, Bulgarien, Chile, Cooköarna, Costa Rica, Cypern, Danmark, Elfenbenskusten, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan, Kap Verde, Kroatien, Lettland, Libyen, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Makedonien, Maldiverna, Malta, Marshallöarna, Moldavien, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Panama, Paraguay, Polen, Portugal, Rumänien, San Marino, Samoa, Schweiz, Seychellerna, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tjeckien, Tunisien, Tyskland, Ungern, Uruguay och Österrike. (TT)