5 mars: Sista dagen att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen elektroniskt.

6-10 mars: Du som har digital brevlåda får din deklaration som en pdf-fil dit.

14 mars: Den digitala deklarationen öppnar. Kräver e-legitimation och inloggning på Skatteverkets sajt.

30 mars: Sista dagen att godkänna deklarationen digitalt, utan ändringar eller tillägg, för att få tillbaka på skatten i april.

2 maj: Sista dagen att deklarera. 

Det viktigaste att tänka på är att vara ute i god tid. Vissa uppgifter, som försäljning av bostad, går att förebereda redan innan Skatteverkets e-tjänster öppnar. Då sparas de på ”mina sidor” och kan hämtas in när det är dags att deklarera.

Det kan vara krångligt att själv räkna ut hur mycket man ska deklarera och vilka avdrag man ska göra.

– Då rekommenderar jag våra e-tjänster, säger Emelie Köhn på Skatteverket.

Något annat att komma ihåg är att man kan vara skyldig att betala skatt för eventuella utländska inkomster, vilka man behöver upplysa om i deklarationen.

Det vanligaste avdraget är resor till och från arbetet. I inkomstdeklarationen för 2021 gjorde cirka 780 000 människor reseavdrag med över 21 miljarder kronor, uppger Skatteverket.

– Vi vet att det ofta blir fel när man gör det avdraget, säger Emelie Köhn. 

Viktigt att komma ihåg är att man bara kan göra avdrag om man har resekostnader över 11 000. Ska man göra avdrag för resor med egen bil måste avståndet vara minst fem kilometer och man behöver också göra en tidsvinst på minst två timmar per dag jämfört med att åka kollektivt.

– Om man har fått en deklaration så ska man deklarera, säger Emelie Köhn.

Om man skulle glömma att deklarera skickas det ut en påminnelse om att man ska skicka in en deklaration.

Kommer det ändå inte in någon deklaration till Skatteverket kommer de att besluta om skatten ändå, enligt uppgifter myndigheten fått in från exempelvis banken och arbetsgivaren.

Förseningsavgiften ligger på 1 250 kronor. Beroende på hur sen man är kan man få en, två eller tre förseningsavgifter.

Huruvida man får pengar tillbaka eller inte beror på bland annat på hur mycket skatteavdrag som har gjorts från inkomsterna under året. Ibland är det så enkelt som att den avdragna skatten under året är större än den skatt man slutligen ska betala.

Det kan också vara så att man till exempel redovisar kapitalförluster eller har stora ränteutgifter som man får dra av i kapital.

En vanlig anledning till att man får restskatt är att man har flera arbetsgivare eller utbetalare av pension och att den skatt de dragit av under året inte räcker till för att täcka den totala skatt som man ska betala.

Det är också vanligt att skatten som dras av under året inte har räckt till, om man har gjort stora vinster, till exempel genom att sälja aktier eller en bostad.