I en alldeles färsk rapport har Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, undersökt ungas attityder till droger. Den visar att niondeklassares syn på narkotika har förändrats mellan 2003 och 2019. Bland annat har fler blivit positiva till en legalisering av cannabis.

– Men vi ser ändå att de allra flesta är fortsatt restriktiva och ser narkotika som ett problem, säger Isabella Gripe på CAN, som sammanställt rapporten.

Lika många testar

CAN undersöker också varje år hur många ungdomar som faktiskt testat narkotika. Där kan man se att andelen som uppger att de använt narkotika någon gång legat ganska konstant sedan mitten av 90-talet. Mellan 17 och 18 procent av gymnasieungdomarna och sju till åtta procent av högstadieeleverna säger sig ha provat narkotika.

– Vi hade en nedgång under 80-talet och en uppgång under 90-talet. Men efter ökningen på 90-talet så har det legat konstant, säger Ulf Guttormsson som är chef för avdelningen för analys och metod på CAN, till SVT.

Få går vidare i sin ”drogkarriär”

Björn Johnson som är professor i socialt arbete vid Malmö universitet menar att det här visar att sambandet mellan att prova narkotika i unga år och risken att hamna i ett tungt missbruk, är svagt.

– Det är ungefär 20 000 elever i varje årskull på gymnasiet som har använt. Men det är bara en liten, liten grupp av dem som går vidare i sin drogkarriär. Och ofta tar det ganska många år innan de kommer i ett läge där de faktiskt dör av sitt missbruk, säger han till SVT. 

Forskningen visar att faktorer som besvärliga familjeförhållanden, psykiatriska diagnoser, skolmisslyckanden och genetik spelar stor roll för risken att fastna i ett tungt missbruk. Enligt Björn Johnson är det viktigt att samhället jobbar mer specifikt mot de individerna och deras familjer. 

– Det är naturligtvis lättare sagt än gjort, men att försöka förebygga dödsfall genom att hindra folk från att prova cannabis på högstadiet är en mycket trubbig strategi, säger Björn Johnson.