Personer med diagnosen bipolär sjukdom ökar i den specialiserade öppenvården. Från 26 103 patienter 2016 till 31 191 personer 2018. Enligt experter beror det inte på att fler faktiskt lider av sjukdomen utan att läkare allt oftare ställer diagnosen.
– Vad jag hoppas på är att man identifierar fler och fler som har den här sjukdomen. Men vi ser exempel på att man inte gör en tillräckligt noggrann diagnostik och, så att säga, misstar andra tillstånd av humörsvängningar för bipolär sjukdom, säger Mats Adler, överläkare i psykiatri på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge
Viktigt att titta på helheten
En person som lider av sjukdomen pendlar mellan friska perioder, depressioner och mani eller hypomani, då man istället är överaktiv och uppåt. Men de flesta som söker vård gör det under en depression vilket gör att det kan vara svårt att upptäcka sjukdomen.
– Det som är viktigt är att inte bara titta på det man har framför sig. Om en patient söker för, eller har, depressioner ska man alltid fråga om de också tidigare i livet har haft förhöjt stämningsläge där man är väldigt aktiv, överirritabel och kanske sover väldigt lite.
Enligt Mats Adler är det viktigt att en person som är bipolär också får diagnosen.
– Det kan vara helt avgörande. Vi har relativt bra behandlingar som gör att man kan stabilisera stämningsläget och många får ”ett helt normalt liv” eller i varje fall mycket färre episoder.
Det här är bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom innebär att en person är manisk och deprimerad i olika perioder. Däremellan kan personen må bra och leva som vanligt.
Att vara manisk betyder att man är överdrivet upprymd och energisk, medan depression innebär det motsatta, det vill säga att all lust och energi har tagit slut.
Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom typ 1 är den mest kända varianten av sjukdomen, och kallades tidigare för manodepressiv sjukdom. Bipolär sjukdom typ 1 innebär att du har kraftiga manier och svåra depressioner.
Bipolär sjukdom typ 2 har förutom depressioner också perioder med lindriga maniska symtom, så kallad hypomani. Hypomani kan upplevas som en ökad energi, kreativitet eller rastlöshet.
Källa: Vårdguiden