2023 har präglats av en blodig våldsvåg, med omkring 160 sprängningar och ett femtiotal dödskjutningar i Sverige. Föräldrar och andra utomstående har fallit offer. Pojkar så unga som 13–14 år har dödats. 

Samtidigt har polisresurser från hela landet flyttats till de värst drabbade städerna, genom polisens särskilda händelse, bland annat till Stockholm som haft ett tjugotal dödsskjutningar.  

– Småsaker kan göra att våldet accelererar, men det här var ändå en kraftig avvikelse. Så många händelser, på så kort tid och flera parallella konflikter som pågick samtidigt, säger biträdande polisområdeschefen Max Åkerwall.

Fler brott klaras upp 

Polisen har under våldsåret fått hård kritik för att inte ha fått stopp på gängvåldet. Men enligt polisen har den polisiära uppklarningsgraden av brott i den gängkriminella miljön i Stockholmsregionen ökat markant. Allt fler grips och fler ärenden förväntas leda till åtal.

– Vi har gått från låga siffror, knappt 20 procent uppklarning, till där vi ligger nu – runt 80 procent, hävdar Åkerwall.  

Statistiken är inte exakt, då det inte finns några system som mäter specifikt uppklarningsgraden. I stället handlar det om polisens egna prognoser om åtal och fällande domar.

Nya metoder

Enligt Max Åkervall beror ökningen bland annat på det förändrade arbetssätt som våldsvågen inneburit för polisen. Till exempel att de utreder fler ärenden parallellt , i större arbetsgrupper med olika kompetenser.  

Gängkriminalitet är inget nytt för just 2023. Hur kommer det sig att ni inte gjorde de här förändringarna långt tidigare? 

– Vi förstod inte bättre då. Vi har inte varit tillräckligt bra på att klara av att metodutveckla samtidigt som vi har haft så hård belastning. 

En annan förklaring är att det handlar om allt fler unga gärningsmän, säger han: 

– De yngre utförarna gör fler klassiska fel, de lämnar fler spår efter sig. Det har självklart bidragit till att vi har varit mer lyckosamma.