SVT Nyheter har skickat ut en enkät till Sveriges 290 kommuner om skolmåltider och vilka anpassningar som kommunerna gör för sina elever. Av 290 kommuner svarade 158, vilket ger en svarsfrekvens på 54 procent.
En av de frågor som ställdes var ”Har kommunen skärpt kraven för att en elev ska få anpassad kost under de tre senaste åren?”. På denna fråga svarade 61 procent ja och 39 procent nej.
”Inneburit mer än en halvering”
En av de kommuner där det här märks är Sollentuna.
– Vi har gjort om rutinerna under våren 2024 på grund av den stora mängden olika anpassningar. Denna åtgärd har inneburit mer än en halvering av den behovsanpassade kosten, säger restaurangchef Anna Franzén.
En av de saker de gjort är att varje dag servera pasta och tomatsås som ett alternativ till alla elever på alla grundskolor.
– Tidigare hade vi 419 elever med behovsanpassad kost, idag har vi 155 elever som får en individanpassad kost, det vill säga avviker från huvudmenyn och pasta med tomatsås, säger hon.
Politisk och etisk specialkost fasas ut
Richard Tellström är docent i måltidskunskap och mathistoriker och han tror att det är en historisk parentes att servera mängder av alternativ i skolmaten.
– Det här med specialkost var ett begränsat avsnitt i historien på kanske 20-25 år. Det är klart att det kommer att finnas kvar medicinsk specialkost för människor som blir sjuka av maten men den politiska och etiska specialkosten är nog gradvis på väg ut, säger han.
Enligt Livsmedelsverkets senaste riktlinjer om skolmat från 2022 finns det inte heller någon skyldighet för kommuner och regioner att tillmötesgå önskemål som är kopplade till politiska, etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion eller annan trosuppfattning.
Specialkost och anpassade måltider
Specialkost är till för personer med allergi, celiaki (glutenintolerans), annan medicinsk överkänslighet eller annan sjukdom. De har rätt till mat som de säkert kan äta utan att riskera att bli sjuka.
Anpassade måltider är när maten anpassas till en persons funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning. För personer med tugg- och sväljsvårigheter kan maten även behöva konsistensanpassas.
Särskilda önskemål kopplade till politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion eller annan trosuppfattning omfattas inte av diskrimineringslagen.
Därför finns det ingen skyldighet för kommuner och regioner att tillmötesgå sådana önskemål, utan det är i dessa fall upp till kommunen eller regionen att ta beslut om vilka önskemål man har resurser att tillgodose.
Källa: Specialkost och anpassade måltider i vård, skola och omsorg (livsmedelsverket.se)
