På Tjärnö Marina laboratorium i norra Bohuslän har man i nästan 40 års tid mätt temperaturen i vattnet. En fin sommardag följer SVT med ut i båten, och resultaten vi får se är anmärkningsvärda. För när forskarna nu har börjat sammanställa datan har de sett att mellan 1981 och 2013 ökade antalet värmeböljor i havet utanför Bohuslän med 60 procent. 

– Det var en chock att de blivit så frekventa nu, jag hade inte väntat mig att resultatet skulle vara så tydligt, säger Jonathan Havenhand, marinekolog vid Göteborgs universitet.

Påfrestande för många arter

En marin värmebölja innebär enligt forskarnas definition att det är ungefär fem grader varmare än snittet för årstiden, fem dagar i sträck. En vanlig sommardag blir det en vattentemperatur på ungefär 27 grader. För många arter blir det mycket påfrestande att klara en sådan värme. 

– Krabbor, sjöstjärnor, sjöpungar och de flesta fiskar de måste bara stå ut, de kan inte svettas. Deras metabolism går snabbare och snabbare, om det blir för varmt så dör de, säger Jonathan Havenhand. 

Förutom att de marina värmeböljorna blir allt vanligare så går också uppvärmningen av haven i Norden fyra gånger snabbare än för världshaven i snitt. Det innebär att om vi fortsätter släppa ut koldioxid i nuvarande takt så kan våra svenska hav vara fyra grader varmare om 100 år.

Viktig blåstång hotad

Men redan vid tre graders uppvärmning finns det arter som får stora problem. Alexandra Kinnby har forskat på hur den vanliga och mycket viktiga blåstången klarar en tregradig temperaturökning. 

– Vi såg att majoriteten av blåstången fick stora problem att föröka sig, i vissa populationer var minskningen i antalet lyckade befruktningar så mycket som 40 procent. 

Blåstången är både hem och matbord för massor av andra arter och om den minskar mycket innebär det att andra arter dras med i fallet. Arter som antingen blir hemlösa eller svälter ihjäl. 

– Försvinner blåstången försvinner andra arter också, säger Alexandra Kinnby och håller upp en rödgrön blåstångsruska.