När talmannen tog paus i regeringsfrågan strax före jul var det ett välkommet besked för slutkörda partiledare. Ytterligare en statsministeromröstning då hade inga som helst förutsättningar att lyckas. I stället fick Ulf Kristersson (M) och Stefan Löfven (S) några veckor på sig att blidka Annie Lööf (C ), som ju sitter på nyckeln i regeringsfrågan.

Men någon intensiv uppvaktning under julhelgerna blev det inte. Samtal har förts på olika nivåer, idéer har testats mellan tjänstemän, men inga nya bud har lagts fram på bordet.

När det gäller Jan Björklund (L) så har han redan bestämt sig för att det bästa för Sverige vore att L- och C-samarbetade med en S-ledd regering. Och precis som tidigare under hösten skulle han kunna få draghjälp av Centerpartiet för sin linje. Ett ja till Löfven från Centerpartiets preliminärt planerade förtroenderåd nästa lördag bäddar för att Björklund går segrande ur striden på Liberalernas partiråd dagen efter.

Skulle Liberalerna å andra sidan landa i att släppa fram Ulf Kristersson så blir han sannolikt statsminister. Centerpartiet kan inte på egen hand göra upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, främst eftersom att en sådan konstellation skulle behöva budgetförhandla även med Vänsterpartiet, en omöjlighet för Annie Lööf.

Men vilka chanser har då Stefan Löfven och Ulf Kristersson att övertyga Annie Lööf?

Stefan Löfven:

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet

Hela grunden för ett samarbete mellan S, MP, C och L är den gemensamma viljan att stänga ute SD från inflytande. Stefan Löfven tar därför varje tillfälle han får att påminna sina tänkta samarbetspartners om vikten av att bilda en “handlingskraftig regering som inte är beroende av Sverigedemokraterna”.

Inom C menar man också att både Socialdemokraterna och Moderaterna på senare år har anpassat sig för mycket till SD. Ett blocköverskridande samarbete skulle stävja den anpassningen.

Men antipatin mot SD räcker inte. Löfven måste också markera tydligare mot Vänsterpartiet om han ska lyckas övertyga Annie Lööf.

Sakpolitiken och tilliten

Om Centerpartiet ska överge Alliansen och sin identitet som ett borgerligt parti mot Socialdemokraterna, krävs ytterligare eftergifter från Stefan Löfven – även om arbetsrätten. Beskedet internt inom S är att partikamraterna ska lita på att Löfven, med sin bakgrund som fackföreningsman, inte kommer att sälja ut partiets själ. Men protester från LO är sannolikt nödvändiga för att Lööf ska kunna visa upp en tydlig seger.

En ny förhandling behöver också resultera i mer precisa utfästelser för mandatperioden. Inom C finns en misstro mot att Socialdemokraterna, väl i regeringsställning, verkligen kommer att genomföra det man kommer överens om.

Ulf Kristersson:

Sverigedemokraterna och tilliten

Ulf Kristerssons bedyranden att hans regering inte ska förhandla eller samarbeta med Sverigedemokraterna har inte imponerat på Annie Lööf. Varken hon eller Jan Björklund litar på att Moderaterna, om regeringsmakten hänger på det, inte skulle anpassa sin politik för att få stöd av SD. Därför behöver Kristersson hitta en SD-formel som övertygar Lööf. Men går han för långt riskerar han en röd knapp från SD. En uppenbart knepig ekvation men efter den här hösten ska ingenting uteslutas.

Om nya förhandlingar med S går i stöpet kan C till sist välja att släppa fram Ulf Kristersson för att undvika ett extraval. Att M och KD fick igenom sin budget utan att förhandla med SD kan också få viss betydelse i kommande veckas interna debatt inom C och L.

Sakpolitiken

Skulle ett ja till Ulf Kristersson från C och L bara hänga på sakfrågorna hade han sannolikt varit statsminister för länge sedan. Allianspartierna gick till val på en reformagenda som visserligen inte var siffersatt men där partierna var mer överens än på länge. Problemet för Kristersson är att oavsett vilka sakpolitiska eftergifter han är villig att ge Lööf och Björklund så kan han inte erbjuda det de helst av allt vill ha – en mandatfördelning där alliansen är större än de rödgröna och inte behöver SD:s aktiva stöd.

Därför är det fortsatt viss fördel Löfven i kampen om statsministerposten. Och det mesta talar för att ett avgörande kommer nästa vecka. Om tio dagar ska talman Andreas Norlén föreslå en statsministerkandidat för riksdagen. Efter två misslyckanden kommer han att göra sitt yttersta för att säkerställa att nästa kandidat blir vald. Annars är risken stor att även en fjärde omröstning misslyckas och vi får det extraval som inget parti, förutom SD, vill ha.