År 2040 ska det brittisk-svenska stridsflygplanet Tempest vara operativt. Det ska kunna operera obemannat. Foto: Animation/BAE Systems

”Bygga stridsflyg har blivit för dyrt – kostnaderna skenar”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Under andra världskriget skapade man nya flygplanstyper på bara några år. Nu tar det decennier och kostnaderna skenar. Man vill få stopp på det här och samtidigt får Sverige och Storbritannien ett ännu närmare försvarssamarbete, skriver SVT:s Jonas Olsson efter beskedet att länderna ska utveckla det nya stridsflygplanet Tempest.

Jonas Olsson

Nyhetsreporter

Det handlar inte bara om ett nytt stridsflygplan – Tempest. Det gäller även ett helt nytt stridssystem som ska vara verkligt år 2040 – om planerna går i lås.

Det handlar om att det militärt alliansfria Sverige för första gången ska utveckla ett stridsflygplan tillsammans med ett Natoland som kan bli ryggraden i båda ländernas flygvapen.

Storbritanniens försvarsdepartement beskriver avtalet som en milstolpe för samarbetet med Sverige.

Andra världskriget

Men Sverige och Storbritannien har arbetat tillsammans i flera decennier med att utveckla nya stridsflygplan. Man har bytt både kunskap och materiel för att kunna utveckla de egna stridsflygplanen. Man har också opererat med varandras stridsflyg. Samarbetet går tillbaka till andra världskriget.

Sverige hade till och med förberett att den svenska statsledningen skulle kunna fly och leva i exil i Storbritannien om det blev krig då Sovjet var den gemensamma fienden.

Med det dröjde dock till långt efter att kalla kriget tog slut innan svenska folket fick veta hur nära försvarssamarbetet var med Storbritannien. Dessutom har oftast USA varit i fokus i den svenska Natodebatten, medan den sannolikt närmaste partnern kommit i skymundan.

Animation av det brittisk-svenska stridsflygplanet Tempest som ska vara operativt år 2040 om planerna blir verklighet. Foto: Animation BAE Systems

Kostnaderna skenar

Nu tar den rödgröna regeringen samarbetet med Storbritannien till en helt ny nivå medan Putin och Ryssland tittar på. Och Peter Hultqvist (S) samarbetar för öppen ridå, till skillnad från många av sina företrädare på försvarsministerposten.

Men samarbetet handlar framför allt om att både Storbritannien och Sverige vet att kostnaderna för att bygga nya stridsflygplan skenar. Ett exempel är det amerikanska F-35 som anses vara världens dyraste militärprojekt.

Och stridsflygplanen används allt längre eftersom man uppdaterar och bygger nya versioner. Under andra världskriget skapade man nya typer på några år. Nu tar det decennier. Man måste få stopp på den här utvecklingen.

Det är här Saab kommer in i bilden.

Saab marknadsförs som ett kostnadseffektivt alternativ. Saab och brittiska BAE Systems arbetar även med den nya jaktroboten Meteor som kan hängas på Jas-Gripen och brittiska Typhoon. Meteor anses ha lång räckvidd och ska kunna slå ut potentiella motståndares flyg.

Sverige och Storbritannien samarbetar även med system för elektronisk krigföring (Wasp).

Testflygning Jas 39 Gripen E i november 2018. Den första provflygningen av den första generationens Jas gjordes 30 år tidigare. Foto: TT

Obemannat

Försvarsminister Peter Hultqvist är mycket tydligt med att samarbetet handlar om vad som ska hända efter 2040. Då anses livscykeln för Jas 39 Gripen vara slut. Då är det mer än ett halvt sekel sedan den första provflygningen med Jas Gripen gjordes och ännu längre sedan flygplanet bara fanns på ritbordet.

Den nya plattformen Tempest ska bli vad man kallar semi autonomous.

Det kan betyda flera saker. Det kan betyda stridsflyg, både med och utan pilot i cockpit.

Det kan också betyda en grupp av flygplan där det finns en förare ombord i ett flygplan, medan de övriga flygplanen är obemannade och fjärrstyrs.

Drönarsvärmar

En parallell utveckling är flygplan som släpper ut enorma svärmar av fjärrstyrda drönare i luftrummet. I teorin kan svärmarna vara hur stora som helst – hundratals, tusentals ännu fler?

Och konstgjord intelligens ovanpå det.

Det är bara kostnaden som begränsar och det är just det som är meningen med det här samarbetet. Men någon kostnadskalkyl har inte offentliggjorts – ännu.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.