Få andra områden har varit så politiskt kontroversiella över lång tid som energipolitiken. Samtidigt var det länge sedan kärnkraftsfrågan spelade en avgörande roll i riksdagsvalen. Det finns flera förklaringar till det. En är att regeringsalternativen, både till vänster och höger, ofta varit inbördes splittrade i energifrågan. En annan förklaring är att debatten om energitillgång, el-priser och kärnkraft ofta förs i januari och februari, när det är som kallast i Sverige. När riksdagsvalen hålls i september brukar det vara få väljare som tänker på vinterkylan. Då är oftast andra frågor viktigare.
Smal majoritet
Folkomröstningen om kärnkraften 1980 var tänkt att lösa en svår politisk knut i Sverige. Så blev det inte, delvis beroende på otydliga svarsalternativ. I stället har debatten fortsatt genom decennierna. Majoriteten i riksdagen har dock länge stått för en successiv avveckling av kärnkraften. Den majoriteten finns även i dag, men är numera väldigt smal.
Faktum är att denna majoritet bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet bara samlar ett enda mandats övervikt i riksdagen. Oppositionen i frågan, som vill satsa på kärnkraften, utgörs av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Kan bli jämnt
Det här innebär att energifrågan och kärnkraften kan bli en het valfråga nästa år. Dessutom diskuterar Liberalerna just nu att kasta loss från samarbetet med Socialdemokraterna för att i stället stödja en moderatledd regering efter nästa val. Det skulle också kunna få stor betydelse för energipolitiken.
Skulle Liberalerna bestämma sig för att ställa sig bakom M-ledaren Ulf Kristersson som statsminister, och detta regeringsalternativ lyckas få ytterligare minst ett mandat i riksdagen, skulle Sverige alltså efter nästa val få en regering som vill satsa på kärnkraften.
Men även om Liberalerna åker ur riksdagen kan det bli jämnt mellan regeringsalternativen. Både Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är tydligt uttalade anhängare av kärnkraft. Allt detta bäddar för att kärnkraften blir en viktig valfråga nästa år.
Många har svängt över tid
Liberalerna och dessförinnan Folkpartiet är annars det parti som historiskt varit mest positivt inställda till kärnkraft. Andra partier har svängt över tid. Kristdemokraterna till exempel var under folkomröstningskampanjen 1980 emot kärnkraft, men har senare bytt åsikt i frågan. Nu vill KD-ledaren Ebba Busch till och med bygga nya reaktorer.
Statsminister Stefan Löfven (S) har gått i motsatt riktning. Som ordförande för Metall tillhörde han partiets högerfalang i energifrågan. När jag intervjuade honom 2009 kritiserade han öppet den dåvarande partiledningens energipolitik och ville till och med bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Ungefär samma hållning alltså som Ebba Busch har i dag.